Hur många gånger om dagen önskar du att saker vore annorlunda? Att du slapp att gå till jobbet idag, att du hade mer pengar, att du vore smalare, att du vore friskare, att dina barn vore lugnare, att du hade mer tid… listan kan göras lång. Kanske du till och med kämpar för att saker ska bli som du önskar att de vore. Du jobbar mer för att få mer pengar, tränar och bantar för att bli smalare, äter vitaminer för att bli friskare. Eller så blir du ledsen för vissa saker helt enkelt inte går att uppnå. 

Kanske alla dessa önskningar ger dig en drivkraft? Något att kämpa för och sträva mot. Ett mål att längta efter och som ger dig kraft att ta dig framåt.

Jag har själv alltid haft olika saker jag längtat efter. Men jag insåg inte att det nästan alltid bottnade i en besvikelse över hur livet var just nu. Eller en sorg över att jag inte är som jag vill vara. Visst gav det mig en drivkraft att träna, jobba mer, bli bättre, söka med ljus och lykta efter metoder att bli mer disciplinerad och ambitiös. Men vet ni vad som hände med mig? Jag glömde bort vem jag var i strävan efter den jag ville vara. Jag tappade bort det jag har i kampen för det jag ville ha. Jag kunde titta på min pudel Lizzy och skämmas över hur ouppfostrad hon är och att hon med sin energi och sitt temperament aldrig kan bli den lugna terapihunden som Selma är. Och då såg jag inte hennes alla härliga egenskaper, hur fin och kärleksfull hon är, hur snabbt hon lär sig nya trick och vilken enorm källa till skratt och glädje hon är. Jag kunde se på mitt bankkonto och få ångest över hur lite jag har tjänat de senaste månaderna och att jag var tvungen att ta av sparpengarna för att köpa mat. Och då såg jag inte att jag har lyckats få ihop ekonomin varje månad, betalat mina räkningar och även lyckats spara undan. 

I jakten på allt det jag vill ha och vill vara, finns det inget ”just nu”. Det finns bara ”om” och ”sen”. Och hur ska jag då kunna se allt jag har och glädjas över det? Men det är banne mig inte lätt, för vi lever i en jämförelsekultur där vi hela tiden matas med bilder av hur bra andra har det och hur livet kan se ut om man är framgångsrik. Särskilt i jultider då våra vänner lägger upp bilder i sociala medier kring hur mysigt, fint och bra de har det och du får en klump i magen över att du inte har hunnit baka pepparkakor med dina barn eller gått till gymmet för att träna bort de där lussebullarna som slank ned i går. Hur ska du då kunna se och glädjas över allt du faktiskt har hunnit med och allt du har i den här stunden?

”Jaha, ska jag kämpa för att leva nu också?” tänker du så här långt. Vet du vad – det ligger ingen kamp i att leva nu. Det är ingen strävan i att uppskatta det du har. Det är något du kan göra precis alldeles nu. Det kostar inget. Det kräver inget. Du är här och just nu. Du behöver inte tycka om det, du behöver inte göra något. Du har läst så här långt och det kanske har talat till dig. Det räcker. 

Så blunda. Känn ett andetag. Här är ditt nu. 

by

by