Imorgon är det sju veckor som jag har ätit enligt AIP (autoimmuna protokollet) och idag skulle jag vilja prata lite om bakslag. Men innan jag gör det, tänkte jag berätta om en positiv effekt av kosten. Jag blev ju av med min reumatiska värk för många år sedan. Den kan smyga sig tillbaka ibland när jag har haft svåra infektioner, som den gjorde under månaderna efter att jag fick covid19, men annars anser jag mig frisk. Men en symptom av min autoimmuna sjukdom som jag aldrig har blivit av med och istället lärt mig att leva med är torra ögon och mun. Den ena av de två reumatiska sjukdomar som jag fått diagnostiserat är Sjögrens syndrom och den drabbar bland annat kroppens exokrina körtlar som tår- och spottkörtlar. I hela mitt vuxna liv har jag haft problem med torrhosta, svårighet att svälja och vaknar ofta mitt i natten och behöver dricka för att munnen är snustorr. För någon vecka sedan slog det mig att det var länge sedan jag besvärades av torrhostan eller tog en sugtablett innan jag skulle sova. Och så provade jag att sätta på mig linser som jag inte har kunnat ha på väldigt länge och det var inga problem! Troligen har kosten hjälpt till att läka ut Sjögrens också, som en fantastisk bonus! Vilken present!

Men en sak jag har vant mig vid när det kommer till läkning är att det alltid blir bakslag. Nu låter jag väldigt pessimistisk, men det är naturligt med tillbakagång i en läkningsprocess. Ta till exempel utmattningssyndrom. Kurvan i tillfrisknandet är inte rak, utan den är hackig och går extremt mycket upp och ned. Du kan uppleva hur hjärnan känns klar en dag och energin återkommer och nästa dag känner du dig sämre än någonsin och orkar knappt kliva ur sängen. De flesta tänker då ”Nej, vad har jag gjort för fel!” och blir rädda för att de har tagit ut sig så mycket att de kommer att bli sjuka igen. Men all läkning fungerar på det här sättet. Även ett brutet ben som börjar läka kan plötsligt börja värka igen.

Just det faktum ATT du har börjat känna dig bättre, fått mindre med symptom ett tag och börjar få hopp om att bli frisk är ett tecken på att kroppen vill och kan läka. Det är det vi behöver hålla fast vid, när vår hjärna söker orsaker till varför inte läkningen bara handlar om framsteg. Men det är svårt, för när vi plötsligt blir sämre igen så känns det som om vi förlorar något och det är både skrämmande och ledsamt. Men kom då ihåg att läkning är en galet komplicerad process, som du ska vara glad att kroppen sköter åt dig. Ibland är kroppens hela fokus på en del av den processen och andra delar kommer efter och du kan känna symptom igen. Och vi får heller inte glömma att det tar kraft att reparera, därför känner vi oss extremt trötta i perioder när vi håller på att tillfriskna.

Självklart kan bakslag även ske av att vi har överansträngt oss. Om du börjat springa på ditt brutna ben som inte var färdigläkt, eller går tillbaka till samma livssituation som du befann dig i innan du blev sjuk utan att ha lärt dig att prioritera din hälsa. Där får vi vara varsamma med oss själva och öva ännu mer på att bli självsnälla.

Så jag försöker njuta av mina återfall. Jag får allt fler stunder av energi och motivation, det var en vecka sedan jag hade huvudvärk och jag har börjat träna lite lätt utan att vara tvungen att återhämta mig i tre dagar efteråt. Men några gånger i veckan kommer tröttheten och värken. Och jag får snällt backa och slita på soffan igen. Då försöker jag tänka att nu behöver jag vila, så kroppen kan göra sitt komplicerade reparationsjobb.

by

by