Jag inser att jag har en ny hobby, när jag tidigt en söndagsmorgon kryper runt i en frostbiten rabatt och jagar daggdroppar i morgonsolen. Min nya hobby är att se vackra saker genom en kameralins. Saker som redan är vackra, men jag behövde en kamera för att förstå det. Precis som alla andra älskar jag vackra saker, framför allt när jag hittar det i naturen. Jag älskar att gå i en färgsprakande höstskog, plantera blommor och se dem växa, se vågorna skvalpa eller solen som gnistrar i nyfallen snö. Det är så vacker att hjärtat sväller. Så när jag en dag gav mig ut i skogen med en kamera hände något mycket speciellt. Även ett visset löv, en tufsig and eller några nakna grenar blev makalöst vackra. Mina skogspromenader fick ännu en dimension, när jag kunde föra med mig dem hem och fortsätta att njuta genom att bearbeta bilden och kanske sätta ord på den.
Mina promenader och mina bilder har börjat fylla på mitt må-bra-konto med energi. Sedan jag i somras bestämde mig för att dra ned på arbete, måste jag trots allt erkänna att även om arbetsbelastningen inte har varit lika stor, så har jag inte lyckats hitta tillbaka till mitt gamla jag. Jag har gjort mitt arbete, men inte orkat särskilt mycket mer. Sedan kom inflammationen i nacken och axlarna och snodde ytterligare lite energi. Men idag kände jag plötsligt hur glädjen och kraften börjar komma tillbaka. Jag vet att min nya hobby har bidragit till det.
Jag funderar ofta över detta – vad fyller vi vårt hjärta med? Vad är det som får oss att må bra och känna livsandarna återvända? Ja troligtvis är det bara något du själv kan svara på. Men för din skull hoppas jag – att du k a n svara på den frågan. Att du vet vad som ger dig energin tillbaka, efter att du har jobbat hårt eller tömt ut dig själv genom att ställa upp för andra, vara duktig eller snäll. För precis som jag upptäckte, så behöver vi något mer än bara att koppla av. Vi behöver göra det vi tycker om.
Vad tycker du om att göra? Vad gör dig glad? Vad fyller du ditt hjärta med?
by 
by
Idag fick jag en varm kram av en vän som haft en jobbig tid. Hon tackade för att jag finns. Det fyllde hjärtat med glädje.
Det bästa som finns är att fylla hjärtat med tacksamhet. Då mår man ännu bättre. Trots livets berg-och dalbana, så har vi det bra. När man ser mindre lottade människor i livet, som trots alla odds bär ett vackert leende, då ställer man sig frågan: hur kan de njuta av livet när de har så dåligt ställt? men de råkar vara nöjda och tacksamma över det minsta lilla de har. De värdesätter allt. Det borde vi fylla våra hjärtan med, tacksamhet och tålamod.
Jag fyller mitt hjärta med barnbarnsbus, kramar och glada vänner. Ser också livet genom en kameralins och kameran är min ständige följeslagare.
Jag är tacksam över att jag har förmågan att njuta av det lilla och se skönhet i små ting… och ett leende värmer även den frusnaste själ!