Jag

Ibland tänker jag med glädje på att hela livet har varit en resa på väg mot just detta ögonblick. Då känner jag en sådan tacksamhet över att jag är jag. Jag har snart levt i 40 år och har precis som alla andra upplevt både eländiga och underbara ögonblick.

Jag är välsignad med en handfull människor som kan resa sig upp mitt i natten och rusa till min undsättning. De har varit med att forma mig och utan dem vore jag inte den jag är idag.

Jag är ruskigt blyg innerst inne. Hela grundskolan kände jag mig som klassens tönt i stora glasögon och glesa tänder. Jag var rädd för nya människor och för att prata med folk, helst ville jag gömma mig bakom en kompis eller min mamma. Men min nyfikenhet för andra människor har hjälpt mig att våga vara närvarande i ett möte. Idag håller jag kurser, föreläsningar och träffar nya människor varje dag. 

Under större delen av mitt liv ville jag bli präst och har en halv prästexamen. Tills den dagen jag insåg att ett pastorskall inte behöver handla om kyrkan.

Mina drömmar har fört mig till mörkaste Afrika, gräsen mellan Tibet och Nepal och andra spännande platser runt om i världen. De har fått mig att aldrig sluta studera och hellre prova än att läsa bruksanvisningen.

Jag delar mitt liv med en man och en dvärgpudel. Han är den mest intelligenta och godhjärtade människa jag känner och det är en ära att han är min livskamrat. I ljuset av hans kärlek lärde jag mig att älska även mina sämsta sidor.

Under hela grundskolan och gymnasiet gick jag i hjälpklass för stavningen. Jag har en mild dyslexi och dyskalkyli. Att skriva har dock alltid varit min livsnerv och jag lever och andas ord. Två böcker har det blivit, tre till på gång. Det är en ära och en glädje att människor vill läsa mina tankar.

Jag fick be min granne hjälpa mig att döda en spindel häromdagen och jag svimmar om jag ser blod. Jag läser helst deckare om jag får välja och tycker att det är svårt och läskigt att stava på engelska. Att vara med på bild är obehagligt och de bästa bilderna på mig är de där jag tittar bort eller sover. Under större delen av mitt vuxna liv har jag yogat och mediterat och idag instruerar jag även andra i yoga och Mindfulness.

Att laga mat är en rolig och kreativ hobby, men jag läser aldrig ett recept och vill helst experimentera. Jag tror att man kan äta sig frisk, på samma sätt man kan äta sig sjuk. Men mat är inte religion för mig och jag är övertygad om att alla mår bra av olika saker. Min underbara kollega och vän Cathrine har varit en del av mitt liv sedan sex år tillbaka och vi har snart fyra böcker ihop och har hållit i mängder med kurser tillsammans. Vi är som natt och dag och troligen därför arbetar vi så bra ihop. Hon är en stor inspirationskälla i mitt liv.

Den handfull med människor som verkligen känner mig, vet hur svårt det är att komma mig in på livet. Så det som jag gör nu när jag publicerar detta inlägg är riktigt läskigt. Men varje steg har tagit mig hit och det är en glädje att få dela. Jag har levt ett rikt liv och jag hoppas att det fortsätter så. Tack för att du är med och delar glimtar av min tillvaro.

Facebooktwittermailby feather
Facebooktwitterrssyoutubeinstagramby feather
Taggat

8 kommentarer till “Jag

  1. Hej, vilket fint inlägg!
    Jag läste ditt ”brödinlägg” och jag slutade med vanligt bröd i höstas, socker och ja, precis det du skriver och jag mår så fantastiskt mycket bättre! Min mage som har krånglat i hela mitt liv mår prima! Bra mat, som passar mig, har gjort hela skillnaden i mitt liv. Sen unnar jag mig på kalas och när jag känner för det men det är inte slentrian ätande av socker och bröd i tid och otid.
    Vänliga hälsningar Nina

  2. Friskt vågat, hälften vunnet…du är avundsvärd Maria <3 🙂

  3. Fantastiskt inlägg. Jag saknar dig och våra samtal och nu vet jag precis varför det känns så starkt trots vår korta vänskap. Du är genuin och ger av dig själv i dina möten – få vågar det men vinner också endast en bråkdel av värdet i relationer. Kram

  4. Vackert skrivet <3

  5. Min vän jag gråter när jag läser ditt inlägg. Det berör mig så stort. Jag tror jag känner av hur ärligt och sant det är och att det inte är med lätthet du bjuder in oss så här nära. Jag känner igen mig i dig, men jag har inte gjort lika spännande saker i mitt liv. Fast det är klart, jag har fött och uppfostrat barn, det är också spännande och lärorikt. Men jag vet inte om man kan jämföra det med Tibet och Afrika. Men det spelar ingen roll… jag har gjort min resa och du gjort din och vi är rika på erfarenheter. Jag blir inspirerad av att höra att du har svårt med stavning, då det också är mitt problem, men att du i alla fall ger ut böcker. Jag vill också skriva bok, jag vill bidra med min resa under de senaste 12 åren. Från första dagen jag föll i hopp och grät år 2000 till idag och åren framåt som kommer ge mig det livet jag vill leva. Vi får se… Kram du fina kloka kvinna som ger mig så mycket. Ha en skön dag.

  6. Tack för en underbar presentation Maria!
    Det där gick ju alldeles utmärkt, eller hur?
    Jag är också svår att komma in på livet, det går mycket lättare att skriva än att prata för mej.
    Kram Susanne

  7. Hur är det möjligt att jag får så många som uppskattar detta inlägg och så fina kommentarer?! Jag skulle vilja skicka en blomma till er alla för att er uppskattning stärker min självkänsla. När jag postade inlägget igår, så var jag alldeles svettig i handflatorna av nervositet och vågade inte titta efter förrän nu på alla fina kommentarer. Det här har jag verkligen lärt mig något viktigt på. Tusen tack!
    Tack Nina, för att du berättar om att du mår bra idag och hjälper till att inspirera andra att sluta med bröd.
    Tack Pirjo för att du alltid stöttar mig och boostar min självkänsla med din närvaro här och på Facebook.
    Tack Ulrika, för dina värmande ord. Jag saknar våra luncher och energigivande möten. Har ofta tänkt på dig och hoppas att du mår bra. Kram!
    Tack Janeth, för din fina kommentar.
    Tack Marie-Louise, för att du ger så mycket av dig själv. Jag kommer att vara den första som köper din bok och ser med glädje fram mot att få ta del av dina erfarenheter, du begåvade, fina varelse.
    Tack Susanne, för uppmuntran. Och ja, det gick ju alldeles utmärkt!

  8. Roligt att få ”lära känna” dig lite mer och få en djupare bild av personen bakom denna fantastiskt inspirerande blogg fylld av livsglädje! Tack!

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *