Att möta sig själv

Den här vintern och våren har jag varit mycket ensam. Visst låter det ganska ledsamt. Men i mitt fall var det självvalt. I ensamheten möter jag mig. Jag möter mina egna tankar och min kreativitet. Att fly ensamheten är att fly sig själv, så därför har jag valt att stanna kvar och möta mig. Och det gläder mig att jag faktiskt kan njuta av ensamheten. För även om jag har den stora glädjen att vandra bredvid någon annan då och då i livet, så kommer jag också att ofta vandra själv. Och då är det tur att jag är en ganska trevlig tjej att umgås med.

Tack för att du läser mina ord.

Facebooktwittermailby feather
Facebooktwitterrssyoutubeinstagramby feather
Taggat ,

8 kommentarer till “Att möta sig själv

  1. Jag njuter gärna av tid med mig själv, jag behöver det för att orka vardagen,. Med allt som hänt i livet har det blivit ännu viktigare att vara med mig själv! Men jag gör det valet själv, jag stannar upp minst en dag på helgen för att sedan kunna ha trevligt med nära och kära. Att göra medvetna genomtänkta val är något som jag övar på…. Är jag uppbokade på helgen är det viktigt attt se över almanackan näst kommande vecka för att få mina andningshål…

    Ha en fin Söndag, idag väljer jag att umgås med mina kreativa vänner…

    Kram Aase

  2. Jo fast det är svårt tycker jag när man plötsligt kastas ut i singellivet efter att ha levt i familj med make och två barn. När inte barnen är här, visst njuter jag på många sätt av mitt eget sällskap och försöker göra det bästa av situationen. Det är ju som du skriver viktigt att trivas med sig själv. Men vi människor är inte skapta för det moderna livet med så mycket ensamhet. Jag har en hel del goda vänner och fina släktingar i min närhet, så jag känner mig inte ensam i en djupare mening. Men, jag har för lite folk omkring mig i vardagen, och det blir ju en annan sorts ensamhet. Man behöver de där prestationslösa relationerna där det är mycket kroppskontakt och vardagligt småprat och sysslande. Tycker jag.

  3. Härligt att kunna trivas och vilja vara med sig själv men det tar tid innan man är där. Det finns två slags ensamhet, -den självvalda ensamheten och den ofrivilliga ensamheten som är mycket svårare. Jag är mitt i livet, ensamstående sen två år med två barn varav en i särskola och jag behöver egen tid för att trivas, njuta och orka vardagen. Jag älskar när det är fart, fläkt, träffa människor, nya bekantskaper som gamla vänner och behöver verkligen ”träna” på att vara själv och få tid för reflektion och jag är på god väg och det är stärkande för själen.:))
    Ha en fin söndag kväll precis hemkommen från löparrunda i skogen och inhämtat ny energi inför kommande vecka.

  4. Tassar in här via Marie-Louice ( Dum Spiro Spero)
    Lyfter på min sommarhatt för en mycket bra Blogg! Här kommer jag att titta in i igen!
    Må gott och var rädd om Dig!

  5. att vara ensam är skönt, bra och givande anser även jag… jag tror att det är bra för själen att kunna vara ensam, dra sig tillbaka och inte prata med ngn annan än sig själv… Det behöver jag mycket av, ensamheten….

    Jag har själv njutit av en härlig helg med lite grävning, plantering, stenläggning och lite fika naturligtvis.. med min familj… som jag mår bästa av att vara med…
    Min själ börjar läkas igen, efter uppbrottet hos min mamma, som gjorde ont..

  6. Mina vänner, det är tredje gången jag läser alla era inlägg. Känner en sådan glädje och tacksamhet över era ord och förundras över er livsklokhet. Ensamheten är något som berör oss, vare sig det är positivt eller negativt. Den självvalda ensamheten, som Annika skriver är den som ger störst frid, annars är ensamheten ett tomrum efter någon som inte finns där längre.
    Jag ska inte skriva mer, utan tacka för er närvaro här och för era kommentarer som inte bara gläder mig, utan många andra med mig som läser och känner igen sig. Tack för att ni ville dela med er.

  7. Jag är mkt tacksam över att jag har landat i mej själv o trivs alldeles utmärkt med mitt eget sällskap. Är handikappad sen många år o har sjuk-kompisar som jagar sällskap o har svårt för att vara ensamma med sej själva o då kan ett handikapp bli xtra svårt att bära. Så att kunna vara med sej själv är en STOR styrka o den är jag mkt glad över att jag besitter.
    Tack för att du skriver så bra o fina tankar i din logg, här kommer jag att titta in många fler gånger. Solskens-hälningar Ulrika

  8. Tack Ulrika för dina solskenshälsningar. Tack för att skriver så vänligt om min blogg och så öppet om dig själv.
    Jag kan förstå att det har varit ett arbete att landa i sig själv. Att uppleva att inte kroppen lägre lyder en, är en sorg och stor smärta. Då är det en styrka att kunna hämta energi och kraft ur sig själv.
    Varma tankar och hälsningar till dig!

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *