Den här sommaren tog orden slut. Jag vet inte hur många gånger jag har suttit framför en tom skärm och inte haft orden att fylla den med. Jag som bloggat under fem år kände plötsligt inte längre någon glädje i att skriva. Ibland försökte jag i alla fall, men det tog ganska snart stop. Jag har funderat mycket under denna tid. Kanske är det dags för mig att sluta blogga? Kanske har jag sagt allt jag kan och vill?

Jag ska inte säga att jag har tänkt färdigt. Jag vet inte ännu var bloggandet kommer att ta vägen. Men i helgen var jag och besökte en kollega som har kommit att bli en av mina goaste vänner, Anna Hallén. Vi pratade, pratade och pratade hela helgen. Och någonstans mitt under alla delade tankar kände jag plötsligt lusten att skriva komma krypande. Vi delade idéer, funderingar, kunskaper och erfarenheter och jag kände hur mycket jag älskar mitt jobb. Hur jag brinner för att inspirera och hjälpa. Hur roligt det är att få vara en delaktig.

Och nu kom orden tillbaka. Nu längtar jag åter efter att skriva. Men jag har inte tänkt färdigt. Jag vet inte vart bloggen kommer att ta vägen. Och vilken form den kommer att ta. Nu känns det lite spännande.

Underbara Anna. Full av energi som smittar. Älskar dig, min vän.

Anna är inte bara kostrådgivare, författare, pedagog, andningsinstruktör, föreläsare… hon är även massös. Lyllos mig som fick prova på taktilmassage.

Härligaste tjejerna Gunilla Garro och Åse (56 kilo) Fredriksson Falkman, som jag åker till Barcelona med i september på höstens hälsoresa med yoga, föreläsningar, träning, strandhäng och god mat.

Och nu har jag äntligen boken jag väntat på. Gnisselzonen av Anna. Läs den!

by

by