Vi har sedan 90-talet jagat självkänsla och affirmerat oss starka, bra och snygga. Nu har flera psykologiforskare visat att jakten på självkänsla har lätt att skapa en känsla av otillräcklighet. Om man inte känner sig vacker, fast man varje dag säger ”Jag är vacker” till sig själv i spegeln, är det något fel på en då? Självkänsla handlar mycket om att tycka att man är värdefull och det är klokt att sträva efter det. Dessvärre är det tungt att göra det om man från början har låg självkänsla eller har en period av trötthet, sorg, oro, då skapar det istället självkritik och skamkänslor.

Att erkänna att det är svårt att vara människa och visa sig självmedkänsla, läker ledsamma känslor inifrån och ut. Det har man vetat i över 2000 år i buddhismen som är ursprunget till mindfulness. Regelbunden mindfulness hjälper oss att känna djup medkänsla med oss själva. Vi slutar att slåss mot oss själva och vår egen otillräcklighet.

Vad händer i hjärnan?
När du är självkritisk och klankar ned på dig själv, väcks rädsla och triggar samma områden i hjärnan som då vi är utsatta för hot utifrån. Vår amygdala reagerar med kamp-flyktbeteenden och vi får ett påslag av stresshormonerna kortisol och adrenalin.

När du visar självmedkänsla för dig själv kopplar hjärnan  istället in systemet för omsorg och omhändertagande, enligt forskningen. Det sänker blodtrycket och aktiverar må bra-hormoner som oxytocin. Det fungerar automatiskt när vi blir stöttade av andra, men sätter igång också när vi ger oss själva vänlighet.

Självmedkänsla handlar inte om att du är bättre än andra, utan om att du är en helt vanlig människa som är värd lika mycket som alla andra. En människa som har det svårt emellanåt och då är värd vänlighet. Även från dig själv.

Övning i självmedkänsla
Idag vill jag att du använder din bok och svarar på några frågor. Var öppen och vänlig till de känslor som kommer till dig eller om du inte känner någonting – så är det också helt okej.

1. Har du stöttat en god vän som haft det jobbigt någon gång? Tänk tillbaka och se vad som kommer till dig. På vilket sätt stöttade du? Vad sa du, vad gjorde du? Vad kände du? Notera särskilt vilken ton du använder till din vän när du stöttar.

2. Tänk nu på ett tillfälle då du själv kämpade med ett misslyckande eller en arbetsam period av ditt liv. Hur brukar du behandla dig själv under en sådan period? Vad säger du till dig själv? Vad gör du för dig själv? Notera särskilt vilken ton du använder mot dig själv.

3. Märkte du någon skillnad mellan de två olika tillfällena? Om det var skillnad försök fundera kring varför du väljer att behandla dig själv annorlunda. Kanske det inte finns något enkelt svar, men om möjligt observera om du får fatt i någon känsla av rädsla eller skam som ligger bakom dina ord till dig själv.

4. Nu vill jag att du funderar kring vad som skulle hända om du behandla dig själv precis på samma sätt du behandlar din vän. Lägg märket till vad du känner.

Övningen är inspirerad av Dr Kristin Neff

by

by