Såja såja ingen fara

”Gråt inte mer nu. Shhh!” Du tröstar ditt barn som är ledsen. Du försöker resonera och kanske tysta ditt arga barn som skriker högt. Du önskar att du kunde skydda det från allt hemskt i världen, all smärta och alla besvikelser. Men det är inte ditt jobb att trolla bort det obehagliga. Ditt jobb är att rusta ditt barn för att själv klara av att hantera starka känslor.

Som samtalsterapeut möter jag ofta föräldrar som oroar sig över att deras barn får vredesutbrott eller har svårt att hantera besvikelser eller sorg. Barnet gråter länge, skriker okontrollerat, slåss och tappar fattningen. Som förälder blir du både frustrerad och provocerad och försöker vara ömsom förstående och ömsom gränssättande. Det är en svår balansgång och du kanske inte alltid är stolt över ditt eget sätt att hantera situationen.

child-438373_1280

Utgå ifrån dig själv
Fundera en stund över hur du hanterar dina egna olustiga känslor. Det är naturligt att vi inte vill känna obehag. Vi gör vad vi kan för att slippa uppleva stress, sorg, ilska, inre smärta och oro. Kanske distrahera du dig genom att jobba mer eller hålla hjärnan sysselsatt med teve eller dator. Kanske dämpar du dina känslor genom att äta något sött, dricka vin eller röka en cigarett. Det är också vanligt att stänga av sina känslor eller skylla ifrån sig ”Om jag inte hade haft en taskig chef hade jag inte varit så stressad.” Om du flyr ifrån dina obehagliga känslor – hur kan du då kunna lära ditt barn att hantera sina?

Starka negativa känslor är en del av livet. Vi mår mycket bättre om vi lär oss att leva tillsammans med dem. Känslorna är inte farliga eller fel. Och de går över.

Stanna kvar – istället för time out
Du kan inte skydda barnet ifrån negativa känslor, genom att trösta, tysta eller distrahera. Du behöver hjälpa det att stå ut med obehaget, för att hen ska upptäcka att en hemsk känsla går över.

Många föräldrar skickar barnet till sitt rum när det bråkar och skriker eller har en ”time-out” – ett sätt att låta barnet lugna ner sig genom att de får sitta på en särskild plats under ett visst antal minuter. Det finns flera problem med dessa metoder. Att bli bortskickad och avskild från resten av familjen, är för barnet samma sak som att bli isolerad och ignorerad. Det är smärtsamt och kan skapa osäkerhet och förvirring, vilket inte gör det lättare att hantera och stå ut med sina känslor. Det finns en djupt rotad uppfattning om att barn väljer att vara trotsiga eller oregerliga, men det handlar snarare om att de inte själva har redskapen att hantera sin egen frustration. Barn beter sig väl – om de kan.

Skicka inte iväg ett upprört barn, stanna kvar med det. Att hålla om ett barn som skriker och slåss är mycket mer effektivt än att ge det en ”time-out”. Det behöver sin förälders kärlek och empati som allra mest, när de läskiga känslorna tar överhand. Många gånger är ilska ett sätt att gömma sorg, för det är lättare att vara arg än att visa att man är ledsen.

  1. Bekräfta barnets känslor ”Jag ser att du är ledsen/arg/orolig nu.”
  2. Var nära ditt barn, krama det eller sitt tätt intill.
  3. Uppmuntra ditt barn att sätta ord på känslorna. Att förklara hur det känns, var i kroppen det sitter, om den har en färg.
  4. Stanna kvar och rid ut känslorna tillsammans.

Tips – Känslokartan
Ett annat sätt att hjälpa sitt barn att sätt ord på sina känslor är att tillsammans rita en känslokarta. Ta ett stort ark och skriv ned olika känslor. Använd gärna olika färger, klipp ut bilder, klistra klistermärken eller rita hur känslorna ser ut. När känslorna bubblar i barnet får det gå till kartan och peka på den känslan som bor i dem just nu. Låt barnet berätta och beskriva om det vill. Ibland känns det bättre om man får peka på känslan.

—————————————————————————

Om ett barn har ett explosivt beteende och även stora problem med koncentration, lätt blir rastlös och har svårt att styra sin impulsivitet, kan man behöva stöd som förälder. Då är det helt i sin ordning att be om hjälp av barnavårdscentralen, skolans elevhälsa genom skolsköterskan, barnläkarmottagningen eller en barn- och ungdomspsykiatrisk mottagning, BUP.

Krönikan publicerades i tidningen Skolfamiljen – tidningen för alla föräldrar som har sina barn i grundskolan. Som min bloggläsare får du en helt fantastisk rabatt på en prenumeration – du betalar bara 200 kr för 6 nummer! Ange Maria och mejla dina adressuppgifter till petra@skolfamiljen.se

Facebooktwittermailby feather
Facebooktwitterrssyoutubeinstagramby feather
Taggat , , , , ,

1 kommentar till “Såja såja ingen fara

  1. Tack!! Vilken bra krönika, känner igen mig mycket som förälder till två pojkar 10 & snart 8 år. Ska skriva ner dina punkter för stt komma ihåg nästa gång känslorna går höga.

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *