Tacksamhet och glädje!

Sitter under parasollet på vår altan och smuttar på ett glas rosévin. Njuter av att känna hur värmen ovarsamt får svettdropparna att rinna utmed ryggen och shortsen att klibba i linningen. På tunnelbanan hem från en trevlig jobblunch idag, trängdes jag med förfriskade studenter och svettiga och rusiga familjemedlemmar som bar på blommor och plakat. Det ligger ett varmt, löftersrikt sommarlov i luften. Det är sommar. Det luktar grill. Luften står stilla.

Och denna stund av sommarnjutning inbjuder till att skriva några rader på bloggen. För varför inte öka min njutning genom att sätta ord på den? Även om jag har längtat efter att skriva och i huvudet planerat vad jag ska skriva, så har tröskeln att väl börja varit hög. Men igår fick jag ett underbart brev av en läsare som på ett varmt och kärleksfullt sätt uttryckte tacksamhet för det jag har skrivit tidigare på bloggen. Glädjen överatt få vara till glädje för någon annan lockade fram skrivlusten. Så tack Sofia, för att du fick mig att sätta fingrarna på tangenterna igen!

Jag mår bra! Kanske är det svårt att vara negativ när solen skiner varmt och det ligger en löftesrik helg framför en. Fast jag vågar nog påstå att jag hade mått bra, även om himlen hade varit regntung och tvingat mig att spendera helgen inomhus. Om jag skulle kunna spara känslan på burk och sälja den, så skulle jag bli multimiljonär.

Så vad är hemligheten?

Hemligheten är enkel – jag valde att må bra.

För ett tag sedan gick jag igenom en livskris. Jag ska inte gå in på snaskiga detaljer kring vad som utlöste den, utan berätta för er att det var en av de tyngsta perioderna i mitt liv. Jag stod inför ett beslut, där vilket jag än valde skulle innebära en stor sorg för mig. Så hela min varelse var uppfylld av detta och allt jag gjorde genomsyrades av en tung sorg. Efter ännu en gråtattack kände jag plötsligt att jag inte orkade ett ögonblick till. Jag snöt mig och bestämde mig för Nu får det vara nog. Jag behöver en paus för att orka fatta rätt beslut och för att varje ögonblick förtjänas att mötas med en nyfiken glädje.

Kalla det för flykt om du vill eller att sticka huvudet i sanden eller blunda för verkligheten. Jag kallar det för överlevnad. Jag gav mig själv några månaders ro och tog ett aktivt val att vila med tankarna kring ett beslut för att hämta kraft. Och i den respekten för mig själv och mitt eget välbefinnande som denna paus växte fram ur, föddes en glädje. Kanske var det kontrasten mellan det avgrundsdjupa och det himmelshöga som skapade glädjen över att kunna andas lätt igen. Kanske var det bara längtan efter att njuta av nuet som skapade glädjen.

Så jag fattade beslutet att lägga mina tankar på is. Stunden efter tvingade jag mig att lista hundra saker som jag är tacksam över i mitt liv. Det tog mig ganska exakt en timmes arbete, men med varje skäl till tacksamhet ökade mitt lugn och min glädje.

Nu möter jag varje morgon med att söka anledningarna för min tacksamhet. Varje gång tankarna på de tunga känslorna hotar att slå sina mörka lovar kring mig, tar jag ett aktivt beslut att lägga det åt sidan. Inte nu. Sedan.

Nu är jag tacksam över sommaren. Tacksam över min blogg. Tacksam över att få vara lycklig.

Tack för att du läser.

Tack

 

 

 

Facebooktwittermailby feather
Facebooktwitterrssyoutubeinstagramby feather

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *