Och så kommer de där dagarna, veckorna eller kanske till och med månaderna – när du inte gör som du tänkt dig. Du kanske har bestämt dig för att gå upp tidigare på morgonen, göra mindfulness eller hoppa över fikabrödet. Men trots att du har lovat dig själv, så sviker du – gång på gång – dina egna löften. ”Hur svårt ska det vara?!” säger du irriterat till dig själv. Men okej, nu får jag bli hårdare och verkligen inte ge mig själv en chans att svika mig över. KOM IGEN NU! Men precis som förut så snoozar du när klockan ringer, struntar i mindfulness eller äter den där lussebullen i alla fall. Ibland kommer man till en gräns där man säger till sig själv ”Jag är hopplös”. För det känns som om inget du har gjort fungerar. Du sviker dig själv gång på gång. Trots att det kanske bara handlar om 4 minuters mindfulness så kan du inte få dig själv til att göra det!

Och då säger jag ”Självklart, kommer du inte göra som du säger till dig själv. Din hjärna är väl inte dum heller.” Om jag hade sagt åt dig ”Din slöis, nu får du banne mig ta och skärpa dig och gå upp en halvtimme tidigare imorgon.” Hade du gjort det? Eller ”Alltså jag säger åt dig att göra några få minuters mindfulness och du skiter i det – hur lat och oduglig får man vara?” Eller ”Jaha, titta på den där tjockisen. Nu sitter hon och trycker i sig bullar igen. Så pinsamt!” Hur känns det? Blir du full av kraft och energi att ta tag i dina projekt?

Vad som händer är att din fantastiska hjärna inte ser skillnad på om du tänker hårda ord eller om jag säger hårda ord till dig – i båda fallen får du ett påslag av adrenalin och kortisol. Dessa signalsubstanser som utsöndras när du upplever stress, kan hjälpa dig att skärpa dina sinnen och få dig mer fokuserad, men de hjälper dig inte med att skapa nya vanor eller orka stanna kvar i något som känns obehagligt eller jobbigt. Dessa signalsubstanser kommer snarare att signalera till dig att fly ifrån det som är jobbigt, slåss emot det eller bli passiv.

Om jag däremot hade sagt ”Hey, jag vet att du har haft det tufft ett tag. Hur skulle jag kunna hjälpa dig att må lite bättre? Kan jag göra något för dig?” så hade det känts lättare för dig att göra det du önskar för din hälsa. Jag märkte det precis själv. Jag vet att mitt inflammerade knä behöver rörelse och massage med min foamroller, så fem minuters lugn yoga är toppen för mig att komma igång på morgonen. Men jag har ändå inte gjort det. Tills det slog mig ”Men Maria, hur pratar du till dig själv egentligen?” Så jag sa till mig själv ”Maria, jag vet att du är trött på att ha ont i knät. Vad behöver du för att må bättre? Hur kan jag hjälpa dig?” Och plötsligt fick jag både kraften och lusten att göra mina rörelser.

När vi talar med värme och respekt till oss själva, utsöndrar vår kropp oxytocin. Detta fantastiska hormon får oss att må bra och hjälper hjärnan att skapa nya hjärnvägar – det vill säga nya positiva vanor. Det finns en rolig undersökning som visar att människor som har jobbat med sin självmedkänsla under några veckor slutar att äta godis ur en skål som står framme mycket snabbare än de som inte har gjort det. Om vi behandlar oss själva med värme och vänlighet, kommer vi per automatik välja det sundare valen. Prova – så får du se.

Självmedkänsla är det mest effektiva redskap och verktyg jag har jobbat med – både med mig själv och andra.

Vill du lära dig mer – anmäl dig till någon av mina webbkurser som startar i januari – med fokus på vikt eller stress. Vi använder självmedkänsla och ACT som två viktiga redskap. Läs mer här.

by

by