Etikettarkiv: acceptans

Vad är ditt bästa jag?

Vad är mitt bästa jag? Den frågan har jag funderat över idag.

  • Om mitt bästa jag är präglat av jämförelsen av det jag ser i media och hos andra jag beundrar- är det i så fall något som jag aldrig kommer att kunna uppnå och hur påverkar det mig?
  • Om mitt bästa jag är format av andras åsikter, saker jag hört om mig själv och min kropp eller tankar som andra har om vad som är bra – hur kan jag då finna glädje och stolthet över det jag väljer att göra för min hälsa?
  • Om mitt bästa jag är skapat av oro för det som ligger på tallriken eftersom det kan göra mig sjuk eller frisk – kommer jag då kunna hitta vad just min kropp mår bra av att äta?
  • Om mitt bästa jag är skapat för att komma ifrån självförakt och avsky för den jag är nu – hur ska jag då kunna orka peppa, vårda och hjälpa mig själv till att vara den jag längtar efter?

Jag levde under många år med en kronisk sjukdom som gjorde att jag inte trodde att jag klarade av allt jag ville och var rädd för att överanstränga mig för då kunde jag få ont. Efter det levde jag lika många år med en man som har rutor på magen, tränar minst sex gånger i veckan och tycker att en fem kilometers löprunda inte är ett ordentligt träningspass. Det var svårt att inte präglas av hans syn på kroppen och hälsan.

Så idag har jag funderat kring vad jag tycker är viktigt. Jag ställde mig frågan ”Hur vill du känna i din kropp? Vad vill du använda din kropp till?” Och plötsligt var svaret på vad mitt bästa jag är så tydligt.

Jag vill känna mig stark och fri i min kropp och inte vara begränsad av den. Jag vill kunna springa, leka, dansa, älska – men också bära tungt, gå länge och yoga i många timmar. Det är mitt bästa jag. Och för att nå det behöver jag ta itu med alla de påhittade bästa jagen, som kommer ur media, andras åsikter eller gamla föreställningar. Det kan jag bara göra genom att pröva mig fram och tillåta mig att säga nej, att misslyckas och att varsamt resa mig upp igen.

Idag gjorde jag det genom att ta en vilodag från träningen. Att äta frukost, lunch och middag. Att leka i skogen med hundarna. Genom att välja att göra en stunds mindfulness även om tankarna for som pingpongbollar. Och att avstå att svara argt på ett mejl som fick mig att känna mig kränkt, utan att låta det vila tills imorgon.

Vad är ditt bästa jag? Hur vill du känna i din kropp? Vad vill du använda din kropp till?

Tack för att du läser min blogg. 

 

Det är inte synd om mig och du ska inte trösta mig

Nu sitter jag på tåget, denna gång en resa till Skåne och arbete som väntar över helgen. Men samtidigt är jag på en annan resa. En färd som jag inte har kontroll över. Det är sorgen som tar mig på en märklig färd till ställen jag sällan har besökt och allt jag kan göra är att följa med.

Jag mår bra. Jag är stark, glad och ser framåt. Semestern är slut och jag har med stor lust gått tillbaka till mitt arbete, mina klienter och texter. Och mitt i glädjen, tar plötsligt sorgen med mig på en oplanerad färd in i mig själv.

Igår kväll grät jag hela kvällen. Sorgen tog över och det fanns inget jag kunde göra för att hejda den. Nej, jag ville inte hejda den. Det är absolut inte synd om mig och du behöver inte trösta mig. Hur du reagerar när jag säger att jag har gråtit en hel kväll, visar mer hur du själv lever med din egen sorg än om hur du vill hjälpa mig.

Jag sörjer inte för att jag vill ha tillbaka mitt gamla liv eller min exman. Jag sörjer inte alla saker vi tvingas dela upp och att vi snart inte längre delar hem och liv. Jag sörjer den jag var i hans blick, det liv vi inte fick uppleva tillsammans och drömmar som inte blev som vi tänkt. Det är som att begrava en del av mig och det gör ont. Väldigt ont.

Kroppen reagerar märkligt av denna resa. Hunger finns inte längre, utan jag får påminna mig själv om och hur mycket jag ska äta. Och ändå har jag gått upp i vikt i sommar. Sömnen försvinner och jag ligger vaken hela nätter eller sover extremt lätt. Eller så sover jag 12 timmar i sträck. Jag är full av energi ena stunden, sjukligt trött i nästa. Skrattar så jag kiknar eller gråter tills ögonen svider. Men det är min kropp. Och den gör vad den kan för att hjälpa mig på min resa med sorgen. Det är okej. Jag gör vad jag kan för att hjälpa kroppen.

Så mitt på denna resa försöker jag i första hand att vara varsam och kärleksfull mot mig själv. Det är nog det svåraste, för det är lätt att ta till hårda ord när man är svag. Lätt att söka snabba kickar, bekräftelse och distraktion för att komma bort ifrån det som gör ont. Lätt att vara elak och hitta allt fult, dumt och alla misslyckanden med mig själv. För det är på de platser vi hamnar på när vi försöker hoppa av sorgresan. Att stanna kvar på resan är att vara kärleksfull mot sig själv. För vi kan inte fly sorgen. Vi kan inte går runt den. Vi måste åka med den.

”Er glädje är er sorg utan mask.

Samma källa, från vilket ert skratt porlar, har ofta varit fylld med era tårar.

Och hur kan det vara annorlunda?

Ju mer sorgen urholkar er varelse, desto mer glädje kan ni rymma.”

Kahlil Gibran Ur ”Profeten”

OAS – hjälper dig att komma ihåg vad som är viktigt

Vi hamnar alla i situationer där vi vill göra tvärt emot vad vi har bestämt oss för. Du vill inte gluten, men nu serverar dina vänner dig hemmagjord pasta som du älskar mest av allt. Du vill har bestämt dig för att inte äta på kvällen, men så känner du dig så rastlös och vet att ni har glass i frysen. Du vet att du behöver den där kvällspromenaden, men känner dig otroligt omotiverad när det väl är dags. Du känner säkert igen dig.

Jag hamnar ofta där och ibland väljer jag att vara snäll mot mig själv. Igår kväll åt jag en skål glass, fast jag vanligtvis försöker undvika raffinerat socker och det var så in i norden gott och precis vad jag ville ha. Det fick vara så.

Men jag har en liten formel som hjälper mig varje dag att knyta ann till det som är viktigt i livet, så mina värderingar får styra mina val – inte mitt sug eller mina känslor. OAS. Enkelt att komma ihåg. Lätt att använda.

  • Observera – ta in vad som händer omkring dig eller inom dig. Är du stressad, trött eller kanske irriterad? Eller är det omständigheter som frestar dig? Vad känner du? Vad upplever du?
  • Acceptera – öppna upp för det du känner. Vad det än är som surrar låt det få vara där. Du behöver inte tycka om det. Du behöver inte vilja känna som du gör, men istället för att försöka fly ifrån obehaget låt det vara där.
  • Sök värdet – nu först kan du söka efter det du tycker är viktigt. Vilken slags människa vill du vara? Är du en människa som prioriterar din hälsa? Är du en människa som vill vara stark och frisk? Är du en människa som vill känna lugn inombords? Låt det du tycker är viktigt få styra dina handlingar, inte ditt sug eller flykten från obehagliga känslor. Du bestämmer vilken människa du vill vara.

Prova nästa gång du känner dig driven att göra tvärt emot vad du egentligen har bestämt dig för, så får du se vad du upplever.

Hur mycket av dig får stå tillbaka för att du skäms?

Kroppsskam och kroppsacceptans

Hur ofta ägnar du dig åt att kontrollera, gömma eller undvika? Kontrollera i spegeln att kläderna sitter okej, gömmer dig under kläder, bakom en kudde, bakom barnen eller undviker fester, utlandsresor, att gå på dejt? Kontrollerar, gömmer eller undviker för att du skäms över delar eller hela din kropp.

Tänk på hur din begåvning, din karaktär, din kunskap, ditt skratt eller din värme har fått stå tillbaka därför att du har varit upptagen med att försöka hindra andra från att tänka samma hemska tankar om din kropp som du gör. Hur mycket tid och hur mycket kraft ska få gå åt i kampen mot din kropp?

Du tröstar dig alltid i slutändan med ”Jamen, nu ska jag ju banta och gå ned i vikt.” Och så funderar du över någon ny diet eller nytt träningsprogram. Och tanken på hur det kommer att bli bara du har blivit lite smalare, är det enda som kan göra dig lite glad.

Var uppmärksammad på varje gång du gör något för att kontrollera, gömma eller undvika något som har med din vikt att göra. Antingen skriver du ned det när det händer eller så gör du en mental notering. Du behöver inte försöka ändra på det, jag vill att du upptäcker hur du behandlar dig själv. Alla de här små sakerna är säkerhetsbeteenden – handlingar vi gör som ger oss en känsla av kontroll så vi kan stå ut med obehaget. Så syna ditt eget säkerhetsbeteende idag och se vad du upptäcker. Skriv gärna ned vilka tankar och känslor det väcker hos dig.

Uppvakta kroppen
Tänk om du kunde behandla din kropp som det vore en god vän eller din livskamrat. Ge den kärlek, uppmärksamhet, omsorg och ta hand om den. Precis som vilken kärleksrelation som helst bör man uppvakta för att underhålla kärleken. Svenska forskare menar att man skapar en bättre relation till sin kropp om man börjar behandla den som om man tycker om den.

  • Prova att göra nya och roliga saker med kroppen – som att lära dig en ny dans, en ny sport, åka karusell, rida en kamel eller något annat helt nytt eller något du inte gjort på länge.
  • Lägg dig på något mjukt och skönt eller vira in dig i en varm och mjuk filt
  • Smörj in kroppen med något lyxigt eller väldoftande. Gå på massage eller fotbehandling, skäm bort kroppen.
  • Köp ett fint plagg i rätt storlek som du tycker om och inte ett plagg som döljer eller gömmer. I en färg du tycker om.
  • Smycka kroppen. Byt frisyr. Använd ett fint läppstift.
  • Bjud kroppen på en god måltid, på en restaurang eller ett spännande nytt recept.
  • Köp fina underkläder. En massagestav. Våga känna dig sexig och kramas, kela, smek. Ensam eller med någon annan. 

Lucka 16 – när julen inte bara handlar om glada känslor

Tänk dig att du tog ett vitt pappersark och skrev ned alla dina ledsamma och tunga tankar på. Sedan håller du upp det pappret framför dig, under hela dagen, vad du än gör och vart du än går. Det är väldigt svårt att koncentrera sig på något annat, när dina negativa tankar tar upp ditt synfält. Om du istället försöker distansera dig till dina tankar och hålla pappret så långt ifrån dig du bara kan, så kommer det ändå vara i vägen för din dag. Inom ACT lär man sig att acceptera tankarna, istället för att skjuta dem ifrån dig. Att sträva efter att lära sig att ta emot sina tankar; negativa eller positiva, utan att värdera. Att fokusera på att “Jag  har tankar” inte “Jag är mina tankar”. Det är som att ta pappret med alla ledsamma och tunga tankar och lägga det i knät. Du vet att det ligger där, men det stjäl inget av din uppmärksamhet från det som händer omkring dig.

Istället för att fly
Ta emot dina negativa tankar som om de vore en gäst som kommer på besök. Om du spänner dig och vägrar att släppa in dem eller försöka fly ifrån dem, kommer de att stå utanför din dörr och banka hårt. Om du istället öppnar dörren och säger hej, så kommer de in och sätter sig ett tag i din soffa. Men snart tröttnar de och går sin väg.

Öva dig på att ta emot dina negativa tankar utan att döma, utan att spänna dig, utan att vara rädd. Ta emot alla dina tankar och iaktta vad som händer med dina känslor. Om ångesten vill driva dig till kylskåpet, till pillerburken, till gymmet eller någon annanstans för att fly ifrån känslan – försök att stanna en liten stund till. Känn efter hur känslan känns. Var sitter den i kroppen? Har den någon färg? Vad händer när du ler åt den?

Du behöver bara göra det en liten stund åt gången. Acceptera att du har de tankar som du har och att de och du är okej. Om du vet att du har lätt för att bli överväldigad av dina negativa tankar eller att stress, vintern eller oväntade händelser stjäl din glädje, då kommer du har stor glädje av att öva dig i att hantera livets berg-och dalbana.

Det finns Mod i vemod. Mod att möta det som känns tungt, mod att låta det bidra till att växa som människa. Mod att acceptera sig själv och sina känslor.

Övning i mindfulness
Du ska få en liten men kraftfull övning i mindfulness som du kan använda när en obehaglig känsla som stress, irritation, martyrskap eller oro ramlar över dig.

1. Dra några djupa andetag och låt din uppmärksamhet följa med luften in och ut ur dina lungor.

2. Fånga in känslan som stör dig. Känn den full ut och säg “Det här är en känsla. Känslan är inte jag.”

3. Föreställ dig att du andas ut känslan under några andetag.

Upprepa gärna övningen några gånger. Pröva och se hur du upplever det. Kanske den inte försvinner på en gång. Kanske är du lite lugnare. Kanske känner du frid. Det kommer du inte veta förrän du har provat.

ACT en metod som fungerar

Det var roligt att läsa i Expressen om ACT som en ny och fungerande metod i kampen mot vikten. Medicinreportern Anna Bäsen beskrev den 2 januari de senaste och bästa metoderna inom viktminskning just nu och konstaterar att vi får söka efter den metoden som passar just dig. Och dessutom skriver hon ”Alla drömmer om en quick fix. Men för att en viktminskning ska hålla på sikt handlar det om att hitta en hälsosam livsstil.” Amen på det, Anna. PICT_20160111_112315PICT_20160111_112427Anna rekommenderar metoden till känsloätare och det ger verktyg för en långsiktig förändring av ätbeteendet. Du lär dig att hantera de känslor och impulser som leder till känsloätande.

En nackdel med ACT i viktminskningssyfte är att metoden ännu är så ny att det finns få terapeuter som arbetar med den. Men tro mig, det är en tidsfråga. Efter att ha jobbat med KBT och viktminskning i snart 10 år har jag helt gått över till ACT, eftersom metoden ger bättre verktyg mot känsloätandet. Och de spännande är att många vittnar om att det förändrar helt deras syn på tankar, känslor och förhållandet till sin egen kropp och hälsa.

Den 3 februari startar vårens enda kurs i ACT för varaktig viktminskning. Den börjar redan fyllas på – så hör av dig om du vill ha en plats garanterad.1450082271884Läs mer om onlinekursen och ACT här.  

Vill du anmäla dig direkt? Mejla mig på studs. maria.helander@kreativdialog.se

Lucka 16 – styrketräna din tålamodsmuskel

Idag vill jag ge dig en möjlighet att reflektera över – tålamod. Det är den andra egenskapen som man inom mindfulness uppmanar oss att sträva efter.

Vad gör du om du får en stund över? Vad gör du om du blir sugen på den där chokladkakan som ligger i skafferiet? Vad känner du när du vet att du måste vänta ett halvår på den där befordran du har kämpat för? Blir du rastlös? Springer du och hämtar chokladen? Blir du irriterad?

Vi är så inställda på att få det vi behöver eller vill ha så fort som möjligt. Samtidigt är vi ständigt matade med att det ska hända saker, att vi snabbt blir rastlösa eller frustrerade när det inte händer något. Många människor har svårt att vara ensamma, andra har svårt att vara i tystnad. Och det här att vänta tycker de flesta är outhärdligt.

Men väntan kan bli något rent värdefullt om du bara vet hur du ska använda dig av den. Tålamod är en egenskap som du kan komma att uppskatta, ju mer du använder dig av mindfulness. Tålamod är nämligen som en liten muskel som du kan träna att bli starkare och bättre. Och ju mer du styrketränar din tålamodsmuskel, desto lättare kommer du att ha att vänta och att motivera dig själv att njuta av något senare istället för på en gång.

En fin övning när du känner att du håller på att tappa tålamodet är denna andningsövning.

Andas in under tre sekunder

Håll andan under tre sekunder

Andas ut under tre sekunder

Håll andan under tre sekunder

Och så fortsätter du under en minut eller så långe du känner hur suget, frustrationen eller irritationen river inom dig.väntan

Tre knep mot sötsuget

Nu kommer jultiderna med glögg och pepparkakor i tid och otid. Det serveras saffransbullar och står godisskålar överallt. Är du orolig att du ska ha svårt att stå emot? Eller är du redan en sockerråtta och tycker att det är svårt att sluta med ovanan att fika i tid och otid och unna sig något gott i tevesoffan? Det kan vara svårt att gå tillbaka till en sundare vardag efter en period med allt för många undantag. Vissa upplever det som en ständig kamp att sluta med sött och funderar därför över om de är sockerberoende.

Vi vet idag att hjärnans belöningssystem är så starkt att vi känner ett enormt sug efter snabba kolhydrater och speciellt kombinationen fett och sött.  Det finns också forskare som säger att en del människor kan utveckla ett beroende av socker, precis som av alkohol eller droger. Det är omtvistad forskning, men viktigt att ha med när vi skapar oss en förståelse av vad en del kan uppleva som så starkt begär efter socker.

Hantera stress
Kanske har du bestämt dig för att inte äta, men tappar kontrollen och äter ändå. Kanske du använder maten eller sockret för att dämpa känslor som stress, oro, ilska eller för att fira, pigga upp och belöna dig själv. Socker ger en tillfällig tillfredställelse, men så snart du får dåligt samvete över den där chokladbiten äter du ännu mer för att även dämpa känslan av misslyckande. Det är lätt att fasta i den onda sockercirkeln.

En kamp mot suget
Att få kontroll på sitt sötsug handlar inte om karaktär, det handlar om att bryta ett beteende. Du behöver förstå varför du gör som du gör, istället för att klanka ned på dig själv när du misslyckas. Om du istället för att stålsätta dig när suget kommer, väljer att upptäcka varför du kände ditt sötsug kommer det att gå lättare. Var du arg, stressad, trött eller ledsen? Kan du göra något åt den känslan eller försöka acceptera att den finns där, istället för att äta bort den? I mitt arbete som beteendevetare hjälper jag människor att få kontroll över sitt ätbeteende, genom att be dem att stanna kvar en stund i suget och känna efter vilka känslor och tankar som ligger bakom.

Tre sätt att överlista sötsuget
– Prova 5-minutersutmaningen. När du känner sug, ställ en klocka på 5 minuter och stanna kvar i suget och i känslan. Vad händer med suget? Ökar det eller minskar det? Vilka känslor och tankar kommer och går? Prova att utforska ditt sötsug.

– Pröva ett nytt beteende och istället för att stoppa något i munnen gör något helt annat. Drick ett glas vatten, ring en vän, ligg på spikmattan eller ta en promenad. Se om det får suget att försvinna.

– Bra mellanmål som nötter, kokta ägg eller kokosfett är en räddare i nöden när du råkar ut för ett blodsockerfall eller är paniksugen. Se till att ha det tillgängligt. Men var försiktig så det inte blir ett småätandet – nyttiga mellanmål kan också användas som stressdämpare. Så lär dig känna skillnad på hunger och sug.sockerknarkare

Vad är egentligen ACT?

Du som har följt med höstens MBJ-projekt har redan fått smaka på ACT. Innan vi går vidare med redskapen kan det vara på sin plats att jag förklarar vad ACT är för något och varför jag tycker att det är en effektiv metod för att leva Mitt Bästa Jag.

Acceptance and Commitment Therapy (ACT) är en utveckling av Kognitiv Beteende Terapi (KBT). Den kom till Sverige för runt 10 år sedan och man har börjat forska på ACT inom vården, psykiatrin, psykoterapin, skolan och organisationsvärlden. Vad man har upptäckt är att metoden ger effektiva behandlingar för bl.a. smärta, stress, depression, ångest, ätstörningar, övervikt, epilepsi och aspergers syndrom med goda resultat (en del av forskningen kan du hitta här)

ACT är ett verktyg i psykologi som hjälper oss hitta ett förhållningssätt till våra tankar och känslor för att kunna skapa ett rikt och värdefullt liv. Målet är inte bara minskning av problem utan att leva det liv jag vill leva. 

Tankar och känslor
Vi människor undviker inte bara sådant som faktiskt är farligt eller obehagligt, som att hoppa från höga höjder eller springa framför tåget, vi undviker också tankar, känslor och minnen som är associerade med det farliga eller obehagliga. Om du får ångest när du går på bio, så undviker du att gå på bio. På kort sikt tar det bort din ångest, eftersom du undviker det som ger dig ångest – men på lång sikt tar det inte bort din ångest eftersom du kommer att fortsätta att ha ångest varje gång du ska gå på bio. Det kallar vi uppelvelsebaserat undvikande och det har visat sig vara en starkt bidragande orsak till nedstämdhet, ångest, smärta och depression.

Inom ACT arbetar vi med acceptans och mindfulness, för att inte behöva reagera impulsivt på det vi känner och tänker utan istället kunna göra vad som är bra för oss. Det är bra för mig att gå på bio – för jag vill se just denna film och det gör mitt liv meningsfullt att umgås med mina vänner.

Hur vill jag leva mitt liv?
En viktig del av ACT består i att formulerar sina livsvärden – med andra ord vad som gör livet värt att leva. Utifrån dessa livsvärden arbetar vi tillsammans fram mer konkreta mål för förändringsarbetet. ACT handlar inte i första hand om att minska smärtan, ångesten eller de obehagliga tankarna. Istället handlar ACT om att förändra det som man själv har möjlighet att påverka: hur man agerar i närvaro av en smärta eller tanke som är svår att ta bort eller minska. I korthet är målsättningen att öka förmågan att leva i linje med livsvärden också i situationer som präglas av smärta och annat obehag. Jag går på bio och hanterar min ångest, för biobesöket med mina vänner gör mitt liv rikt.

Men, vad menas med acceptans?
Acceptans förväxlas med att ge upp och missförstås som att man ska ge upp ambitionen om ett bättre liv och nöja sig med vad man har. ACT handlar i stället om det motsatta; att acceptera sådant som man inte direkt kan styra över för att öka sina möjligheter att ändra på det som man kan välja.  Acceptans är alltså ett beteende som handlar om att hantera smärta eller andra former av obehag för att bättre kunna ta tillvara på livet.

Så hur kommer vi att arbeta? 
Som du har märkt har jag inte uppmuntrat dig att sätta mål – utan att undersöka dina livsvärden. Vilket liv vill du leva? Vi funderar också över vad som hindrar dig att leva som du vill. Kanske är det stress, obehagliga tankar, ångest eller att situationen är som den är, med brist på pengar, tid, hälsa. Vi tar små steg mot vårt liv som vi vill leva det och ökar vår förmåga att hantera det som hindrar oss genom att:

  1. träna mindfulness
  2. öka vår acceptans istället för att lägga ned massor med tid på att slåss mot det vi inte vill ha i vårt liv
  3. lär oss att tankar och känslor inte är farliga utan antingen kan ta oss bort ifrån det livet vi vill leva eller ta oss närmare det.
  4. med medkänsla utmana vår självbild
  5. ta ansvar för vår egen glädje och ta små steg i rätt riktning
  6. söka efter att leva ett för oss meningsfullt liv1442815644723

 

Det handlar om att öva sig i acceptans

Att öva är att öva – och det betyder inte att du ska vara duktig på en endaste gång! Ta en punkt i taget, en punkt per dag, per vecka eller månad och öva dig i att släppa taget.

Släpp taget om behovet att jämföra dig med andra. Det är du och din kropp som avgör vad som är bra för dig. Om dina vänner på Facebook, dina arbetskamrater eller någon annan i din närhet går ned i vikt snabbare, hinner träna mer eller bakar fantastiskt glutenfritt bröd – så har det ingenting med dig att göra. Ge dig själv friheten att glädjas åt dina framgångar. Inspireras av andras motivation, träningsglädje eller resultat – men jämför dig bara med dig själv.

Släpp taget om dina dåliga ursäkter. När du väljer att hoppa över ett träningspass eller att äta något fel, kommer det mer eller mindre frivillig en dålig ursäkt över dina läppar. Många gånger är dessa ursäkter lika mycket för vår egen skull som för att förklara något vi skäms lite över för någon annan. Sluta genast med ursäkterna. Ta ansvar över ditt eget beteende istället. Det är inte din chefs, sambons eller väninnans fel att du inte har hunnit eller orkar. Du har alltid ett eget val. Och du kommer uppleva det valet lättare om du står upp för dina handlingar.

Släpp taget om dina kritiska ord och tankar om dig själv. Vilket barn utvecklar sina gåvor bäst tror du – det som blir uppmuntrat eller det som blir kritiserat? Möt denna stund med en vänlig och uppmuntrande attityd till dig själv. Påminn dig om allt bra du har åstadkommit hittills. Och när den kritiska rösten smyger sig på dig, kan du alltid ge moteld genom att tänka på saker hos dig själv du är tacksam över. “Jag är tacksam över att jag är så charmig, vill mitt eget bästa och har starka armmuskler”.

Släpp taget om dina begränsanden tankar. Om jag hade varit kvar i mina begränsande tankar om mig själv hade jag aldrig upptäckt hur stark, snabb och smidig min kropp är. Eller hur mycket jag älskar att röra på mig och känna träningsvärk i mina muskler. Börja inte med att säga eller tänka “nej”, säg “vad spännande, det måste jag ta reda på”. Ha en nyfiken, utforskande inställning till dig själv och vad din kropp kan prestera. Hur bra kan du må? Hur stark kan du bli? Hur snygg kan du känna dig?

Släpp taget om vikthetsen och ställ undan vågen. Din vikt säger ingenting om hur bra det går för dig eller hur du ser ut. Du kanske upptäcker att byxorna sitter lösare, men när du ställer dig på vågen har du gått upp ett kilo och blir otroligt besviken. Besvikelsen kommer inte att hjälpa dig, utan bara att få dig att vilja tröstäta. Beroende på hormoner, mat, dryck, träning och flera andra orsaker kan din vikt gå upp och ned från dag till dag och säger egentligen ingenting om din prestation. Använd ett måttband, ett favoritplagg eller kanske hur snabbt du springer fem kilometer som en målbild istället för vågen.

Släpp taget om att misslyckas. De gånger det inte blir som du har tänkt dig är inga misslyckanden, det är möjligheter för dig att ta reda på mer kunskap om dig själv.

1420229312473