Etikettarkiv: hetsätning

Kan vi bota sockerknarkandet med mänsklig värme?

Jag har tidigare pratat om sockerberoende och att det i många fall snarare handlar om hetsätning än någon form av beroende. Själva upplevelsen av att ha ett beroende gör att många känner att det handlar om allt eller inget. ”Om jag faller för frestelsen är det kört” och det gör att ”drogen” blir farlig och man gör vad man kan för att undvika den.

Den knarkande råttan
På 70­-talet i USA gjorde men ett test på råttor, där de fick kokain i sin vattenflaska. Råttorna blev beroende av drogen och valde om och om igen flaskan med kokain, trots att de även hade en flaska med vanligt vatten. Man drog slutsatsen att droger är så beroendeframkallande att till och med råttor fastnar för dem. En professor i psykologi, Bruce Alexander, började ifrågasätta experimentet. Råttan placerades i en bur helt själv och den har ingenting annat att göra än att ta droger. Han undrade vad som skulle hända om man testade experimentet på ett annat sätt. Så professorn byggde då en fantastisk råttpark – en stor spännande bur, där råttorna hade färgglada bollar, det bästa fodret en råtta kan tänka sig, tunnlar att upptäcka i och massvis med andra råttor att bekanta sig med – allting en råtta kunde tänkas vilja ha. Vad skulle hända då? I råttparken provade alla råttor både flaskan med vanligt vatten och flaskan med kokain i vattnet. Och vad tror ni hände?

Råttorna i råttparken gillade inte det drogade vattnet. De nästintill undvek det och konsumerade mindre än en fjärdedel av vad de isolerade råttorna använde. Ingen av dem dog av missbruket, medan alla råttor som levde ensamt och olyckligt blev missbrukare av drogen och förkortade livet.

Professorn hävdar att beroende inte skulle bero på drogens kemiska innehåll. Han hävdar istället att beroende är avsaknad av stimulans. Det handlar inte om dig – det handlar om din bur. För när han tog experimentet ytterligare ett steg framåt genom att placera redan beroende råttor i råttparken, visade det sig att de snabbt slutade sitt tunga missbruk och började använda det vanliga vattnet som de andra råttorna.

Vietnam och heroinet
Men hur är det för människor? Vi kan ta exemplet med Vietnamkriget. Time Magazine rapporterade att heroin var lika vanligt som att tugga tuggummi bland de amerikanska soldaterna i Vietnam. Det fanns till och med bevis för detta. 20% av de amerikanska soldaterna hade blivit missbrukare av heroin där, enligt en studie publicerad i Archives of General Psychiatry. Innebar nu detta att de tog med sig sitt missbruk hem? Nej, enligt samma studie, 95% av de missbrukande soldaterna slutade ta droger när de kom hem. Hemmet blev som råttparken, så de ville inte ta drogen längre.

Mänsklig kontakt är botemedlet?
Jag tycker att detta är ganska tankeväckande. Professor Peter Cohen hävdar att människan har ett djupt behov av förbindelse och kontakt med andra människor. Det är så vi blir tillfredsställda. Om vi inte kan få förbindelse med varandra kommer vi försöka hitta en bindning till något annat, snurret på ett roulettehjul, att äta godis eller sticket av en spruta. Han säger att vi borde sluta tala om ”missbruk” helt och hållet, och istället kalla det ”förbindelse”. En heroinmissbrukare har fått en förbindelse till heroinet för att hen inte kunde binda sig med någon eller något annat.

Så motsatsen till missbruk är inte nykterhet. Det är mänsklig kontakt.” säger författaren Johann Hari författaren till boken ”Chasing The Scream: The First and Last Days of the War on Drugs”. I boken tar han upp många exempel på hur människor i olika former av missbruk har fått hjälp att ta sig ur dessa genom att skapa ett meningsfullt liv med varma mänskliga relationer.

Människor är beroende av att komma nära andra. Det som är lite skrämmande är att vi har skapat en miljö och en kultur som utesluter kontakt, eller endast erbjuder en liten del genom internet. Ökningen av missbruk är ett symptom på en djupare sjukdom i vårt sätt att leva ­ att ständigt rikta blicken mot nästa glänsande föremål som vi ska köpa, snarare än de människor som finns runt omkring oss.

Författaren George Monbiot har kallat detta ”en ålder av ensamhet.” Vi har skapat ett samhälle där det är lättare för människor att bli uteslutna från all mänsklig kontakt än någonsin.

Så kanske det inte är konstigt när vi väljer godispåsen en kväll då vi är ensamma framför teven, eller käkar mackor framför datorn. Och om vi vill ta oss ifrån ett sockerberoende eller matmissbruk, ska vi söka efter att fylla vårt liv med mening, mänsklig kontakt och värme.

Eller vad tror du?

 

mouse-family-443297_1280Källa: newsner.com

 

Var försiktig med att diagnostisera dig själv med ett sockerberoende

Idag hör vi ofta människor som uttrycker att de är sockermissbrukare eller sockerberoende. Vi vet idag att hjärnans belöningssystem är så starkt att vi känner ett enormt sug efter snabba kolhydrater eller kombinationen fett och snabba kolhydrater.  Det finns också forskare som säger att en del människor kan utveckla ett beroende av framför allt socker, precis som alkohol eller droger. Det är omtvistad forskning, men viktigt att ha med när vi skapar oss en förståelse av vad en del kan uppleva som så starkt begär efter socker att det blir ett missbruk.

Däremot bör vi vara försiktiga med att kalla en ätstörning för beroende eller missbruk, för det kan i många fall lägga krokben från att bli fri från ätstörningen. Idag finns det många självskattningstester på nätet och när du svarat på sex frågor, får du veta att om du svarat ja på fyra av frågorna ”finns en stor risk att du utvecklat ett missbruk eller beroende och då är en kartläggning viktig.” Problemet är att du kommer att svara ja på dessa frågor också när du har en ätstörning och brukar hetsäta, eftersom det ofta är samma symptom som sockerberoende.

Likheter – sockerberoende och hetsätning

  • Kontrollförlust
    Du har bestämt dig för att inte äta, men du tappar kontrollen och äter ändå. Eller så tappar du kontrollen över mängden du äter.
  • Reglerar känslor
    Du använder maten eller sockret för att dämpa eller förhöja känslor, som stress, oro, ilska eller när du vill fira och belöna dig själv.
  • Hanterar stress
    Både vid beroende och vid hetsätning använder du socker eller mat för att hantera stressen. Oro, rastlöshet och stress dämpas en stund av att stoppa något i munnen.
  • Sug socker
    Om vi tittar på ett kemiskt beroende av socker, precis som av alkohol eller av droger är det just den substansen du är beroende av som du känner mest sug efter. Sen vet vi att människor ofta ersätter ett beroende med ett annat, så slutar du med socker kan du använda annan mat för att dämpa ditt sug. Om du brukar hetsäta känner du sug efter socker, men också efter annan mat. Ibland är det inte ens någon särskild mat, utan bara ett sug att stoppa någonting i munnen.

Olikheter sockerberoende och hetsätning

  • Kontroll – dämpar eller ökar sug
    En vanlig form av behandling mot missbruk är tolvstegsprogrammet. Då tar man avstånd ifrån allt det som skapar beroende som socker, alkohol eller narkotika. Hos en sockerberoende dämpas suget på sikt när du plockar bort alla former av socker från dieten, precis som en före detta rökare så småningom inte längtar efter en cigarett hela tiden. Men en hetsätare som strikt kontrollerar sin diet, brukar känna ökat sug eftersom undvikande kommer att innebära en större upptagenhet av tankar kring mat och ätande. Ju hårdare man kontrollerar sin diet, desto större sannolikhet är det att man tappar kontrollen igen. Att istället arbeta med KBT för hetsätare innebär att man kommer åt orsaken till varför man äter och kan lära sig hantera den.

Men vi hamnar ofta där. Det ligger i vår kultur att kontroll och disciplin är den enda vägen till att gå ned i vikt och kunna kontrollera sitt ätande. Problemet är att för många fungerar inte det. Ju hårdare kontroll desto större är sannolikheten att du tappar kontrollen över maten. Att istället arbeta med att bli mer flexibel med maten, att lära sig att hantera stress och obehagliga känslor med annat än mat och att jobba med att flytta fokus från vikten till hälsan är en hållbar väg ut ur hetsätning och ätstörning.

mat2

Motionera din egen impulskontroll

87 dagar kvar till Valborg. Idag vill jag prata om det här med sug, för det är något vi alla brottas med då och då. Suget efter något att äta skiljer vi ifrån hunger, för hunger kommer från hjärnan som signalerar att magsäcken är tom, att du har förbrukat din energi och behöver näring. Det är sällan någon katastrof om vi behöver ignorera de signalerna under en stund, de brukar försvinna för att sedan komma tillbaka. Det är inte troligt att du kommer att svälta ihjäl om du går hungrig även om hjärnan kan signalera allt högre.

Suget är något helt annat. Det kan komma ur 
– trötthet – hjärnan ger signal om att du behöver snabbt bränsle för att pigga på dig
– törstig – ibland kan det vara svårt att hålla isär signalerna
– hög förbränning – om du precis har ökat på din träning och kroppen inte riktigt har anpassat sig till det utan vill fylla på depåerna
– viktnedgång – du har nyligen passerat en vikt du haft under flera år vilket vår hjärna upplever otryggt och signalerar sug för att få dig att behålla din gamla vikt
– vana – du har alltid ätit en bulle till trekaffet eller en kvällsmacka och förväntar sig det i fortsättningen också.

Suget kommer snabbt att gå över om du vet vad det handlar om och struntar i att följa signalerna. Och om du är trött eller törstig kanske det är bättre att följa just de signalerna.

Belöningssystemet
Men så har vi suget som kommer hur känslor och tankar. Här har kroppen utvecklat en så finurlig mekanism för att skydda dig från obehag, så du behöver inte ens tänka. Det går ut på att du tänker en orolig tanke, som skapar en obehaglig känsla – men självklart vill du inte må dåligt och gå runt och vara stressad, rastlös eller kanske ha tråkigt – därför hjälper din kropp dig att ta dig ur den känslan genom att ta hjälp av ditt fantastiska belöningssystem. Den lilla del av hjärnan som vid rätt stimulans skapar lyckokänslor, lugn eller dämpar ångest och minskar stress. Det oftast lättaste sättet att stimulera belöningssystemet är idag genom att ÄTA. Andra sätt hade varit att kramas, ha sex, motionera, prata med en vän, kela med hunden eller inte lika nyttiga sätt – att dricka alkohol, röka en cigarett, shoppa, spela eller droga.

Så genom att du stoppar något i munnen, får du för ett kort ögonblick behagliga känslor i kroppen som tar dig ifrån obehagliga tankar och känslor. Problemet är att detta inte varar så länge. Och kanske dina negativa känslor ökar nu för att du åt fast du inte skulle – och då behöver du även dämpa dessa vilket gör att du känner ännu mera sug.

Stoppa suget
Att inte äta när suget kommer upplever många är otroligt svårt. Men suget är en impuls som vilken annan som helst, skillnaden är att du hela tiden har lärt din kropp att den får det den vill ha när suget kommer. Men tänk om det var samma sak när du blev attraherad av någon, om du skulle gå på impulsen och kasta dig över kassabiträdet på Ica och hångla upp hen för att du tycker hen var lite läcker. Nej, där kan du stoppa din impuls. Så varför kan du inte stoppa ditt godissug?

Att stoppa impulsen att äta kan vi göra på olika sätt. Det viktiga är att komma ihåg att det gå att öva upp impulskontrollen, precis som du lär dig att kontrollera din sexlust, din shoppinglängtan eller trötthet. En impuls går över. Precis som vilken känsla som helst. Den är inte farlig och inget läskigt kommer att hända om du låter bli att äta. Det som kan hända är att ursprungskänslan, den du hade innan suget kan bli starkare. Kanske du känner dig mer rastlös, stressad eller orolig. Men då är det den känslan du ska ta hand om eller umgås med.

  1. Ställ en timer på fem minuter när suget kommer.
  2. Utforska suget och se vad som händer med det. Blir det starkare eller minskar det? Notera vad dina tankar säger dig eller om de kanske visar dig bilder av frestande godsaker.
  3. Lägg märket till om det dyker upp andra tankar och känslor. De som suget i första hand ville ta dig ifrån. Rastlöshet. Oro. Ilska. Uttråkning. Trötthet. Sorg. Ensamhet. Stanna kvar i den känslan en stund.
  4. Om det blir tungt, försök att inte avsluta din övning utan använd din andning och gör några medvetna andetag.
  5. Observera vad som händer med suget, känslorna och tankarna. Försök att hålla en vänlig och omtänksam attityd till dig själv under tiden.
  6. När klockan ringer har du ett val. Antingen handla på suget (impulsen) – OM det är kvar eller inte.

Även om du valde att handla på det så har du precis gjort en 5 minuter lång impulskontroll. Det är som styrketräning. Gör det om och om igen och för varje gång blir du starkare. 1422859265491

Vi lever i ett ätstört samhälle

Ibland känner jag mig fångad i sagan om Kejsarens nya kläder. Vi lever i ett samhälle som beter sig som någon som lider av en ätstörning och ingen säger eller gör något. Ingen pekar på senaste bantningsmetoden och säger ”Men det är inte okej att vi bantar – för det leder ingenstans annat än till att förstärka ätstörningen!” Ingen stannar upp framför annonspelarna och säger ”Det är inte okej att vi har modeller som är onormalt smala – det här skapar bara en sjuk självbild hos oss kvinnor.” Eller varför bojkottar vi inte alla reklam som beskriver mat och godis som tröst eller känsloförhöjare?

pressbyrån

Olika metoder och dieter som lovar oss att vi ska rasa ned i vikt på kort tid möter oss i böcker, tidningar och nätet. I fikarummet på arbetsplatsen hör vi om kollegor som rasar i vikt med hjälp av den ena eller andra metoden. Just nu tror jag att hela Sverige fastar med 5:2 för att gå ned i vikt. Och vi är så vana vid det att vi inte reagerar och tycker att det är det minsta märkligt att alla beter sig som de led av en ätstörning.

Jag var en av de första som testade och skrev om 5:2 efter dokumentären på svt i början på detta år. Jag tyckte det var underbart att det fanns forskning som stödjer att vi mår bra av att äta lite mindre och på så sätt fokusera mindre på mat. Men idag har det istället blivit mer fokusering på maten och vikten – svält dig och gå ned i vikt. Precis som mina patienter med ätstörningar resonerar. Och idag kan du maskera din anorexia, genom att hävda att du äter 5:2.

En person med ätstörningar har följande symptom:

a.Upptagna med tankar kring mat och vikt
b.Självkänslan är beroende av vikten
c.Söker metoder för att kontrollera vikten
d.Äter för att dämpa eller förhöja känslor

 

Säg mig om inte alla kriterierna stämmer in på vårt samhälle? Jag bläddrade i en helt vanlig tidning och på första sidan ser jag denna bild. En ordentligt Photoshopad bild, där kvinnan har plattats ut och benen har gjorts längre. Ingen människa har så där långa lår. Men reklamen är inte ovanlig, på samma sätt som en människa med ätstörningar har orealistiska bilder av hur man vill att se egen kropp ska se ut.

20131101_085653

På nästa uppslag kommer denna bullannons som berättar om att det inte tar längre än sju minuter att äta upp dessa sockerbomber. I min värld låter det som hetsätning. Och det är inte märkligt att jag blir sugen på att hetsäta bullar, när jag har sett en orealistisk bild på hur jag skulle se ut på sidan innan.

20131101_085713Bryt det här destruktiva mönstret hos dig själv! Vägra gå med på att behandla dig själv som någon mindre värd person bara för att du inte är lika smal som reklamen trumpetar ut att du ska vara. Släng vågen. Sluta fråga andra vad de väger och döma dem efter hur de ser ut.

MBJ-projektet handlar just om att du ska hitta ditt bästa jag – inte ditt smalaste jag. Här lär du dig att vara vänlig mot dig själv och behandla dig med respekt – inte späka dig eller slå på dig för att du inte gå ned i vikt. Därför vill jag skriva dessa rader, för att hjälpa dig att se igenom dessa samhällssymptom.

1. Se igenom annonserna. Att de inte vill dig väl – de vill tjäna pengar på din rädsla.
2. Sluta banta genast och sök efter kosten som skapar hälsa hos just dig – oavsett hur mycket kalorier eller kolhydrater det är i maten.
3. Börja behandla din kropp med respekt. Du är fin som du är just nu.