Etikettarkiv: sorgebearbetning

Starkare än för 11 år sedan

”Om du är starkare när du går ur en relation än vad du var när du gick in i den, då vet du att det var en bra relation” sa han under vår första dejt för 11 år sedan.  Nu har han och jag har valt att gå skilda vägar. Starkare och klokare än vad vi var då.

Han är min bästa vän och den människa jag har delat en fjärdedel av mitt liv tillsammans med. Det finns igen osämja mellan oss och jag är tacksam över att få ha varit en del av honom och hans familjs liv. Vi lämnar inte ljusa minnen bakom oss, vi bär dem med oss.

Men självklart är det tungt, förbannat tungt, eftersom vi trodde att vi var livskamrater. Vi planerade en framtid tillsammans och investerade i varandra. Det gör ont att skiljas och att inte längre vara den människa som jag var som hans livskamrat. Jag befinner mig just nu på landet och njuter av den läkningen som närvaron här erbjuder.  Och det får ta tid att komma tillbaka till full kraft.

Så tack för ditt tålamod med min frånvaro. Jag har behövt tid för att möta sorgen och bygga upp mig själv igen. Jag är på väg tillbaka och känner mig starkare och klokare än någonsin.

Faktum är att jag har haft otrolig nytta av att arbeta med mitt bästa jag. Varje dag har jag rutiner som har med min hälsa att göra – äta rätt saker, röra på mig, yoga och träna mitt knä. Det är otroligt skönt att luta sig mot, när saker och ting omkring en känns osäkert.

Till mina klienter vill jag säga att mitt arbete kommer att fortsätta som planerat i höst. För dig som följer mig här, så kommer jag fortsätta att blogga och lägga ut mindfulness. Jag ser fram mot att möta dig här och vi har en spännande tid framför oss.

Tack för att du läser min blogg.

 

När känslorna tar över

Jag fick ett brev av en vän. Hon har precis förlorat en älskad familjemedlem. I sorgen formade sig en dikt och jag bad henne att få dela med mig av den. Jag är övertygad om att den är till tröst för fler som har ett hjärta som värker. 

känslorna

När känslorna tar över
Existerar bara kärlek och sorg

När känslorna tar över
Har förnuftiga tankar ingen plats

När känslorna tar över
Kan jag inte fungera

När känslorna tar över
Finns inte plats för något annat

När känslorna tar över
Finns de i varenda liten cell i min kropp

När känslorna tar över
Kan ingen förstå hur jag känner

När förnuftet tränger in genom små springor
Är jag där igen och accepterad

När förnuftet trätt in
Är jag på banan igen

Känslor och förnuft
En del av livet

/Karin

Sorg är en känsla vi inte bestämmer över

Igår träffade jag ett äldre par på min promenad. Kvinnan böjde sig genast med ett utrop ned över Selma och strök hennes mjuka päls. Det låg så mycket värme i hennes rörelser att jag kände direkt att något fattas henne.
– Har du haft hund? frågade jag försiktigt.
– Ja, sa kvinnan medan tårar fuktade hennes blick, han gick bort i maj så sommaren har varit mörk.
Innan jag hinner sträcka ut en hand och stryka kvinnans axel, muttrar mannen uppenbart generad över sin frus smärta
– Ja min fru har visst svårt att släppa taget.
Sen tar han tag om henne och de går iväg på  stigen. Jag står kvar med några bekräftade ord på läpparna, som aldrig hann bli sagda.

Händelsen berörde mig väldigt starkt. Hennes sorg och hans genens över hennes sorg. Och visst kan vi utanför tänka – jamen, det var ju bara en hund. Men vi vet ingenting om hennes väg, hennes ryggsäck och vad hennes lilla vän hade kommit att betyda för henne. Sorg är en känsla som i inte bestämmer över. Om vi försöker, resulterar det ofta att den suger kraft ur något annat i livet.  Vi kan tänka oss att vi för varje sorg har en viss mängd tårar. Om tårarna stannar kvar inom oss, mår vi inte bra. Därför är det så viktigt att tillåta sig att vara ledsen, sörja och att gråta ut sina tårar.

 

När vi älskar någon, så öppnar vi även för sorgen. Därför att sorg är en del av kärleken. Människolivet är sådant att de flesta av oss tvingas uppleva sorg inte bara en utan flera gånger. Och vi kan inte lägga en sorg bakom sig genom att gå runt den, vi måste gå rakt genom den. 

Peter Curman skriver i dikten ”Tillit”:

Att vila med livets hela tyngd
ytterst på ett grässtrå
är din enda möjlighet
Där
i det yttersta av det skyddslöst mjuka
finns din trygghet
din berggrund

”När man fått uppleva en stor sorg, är livet förändrat även när omgivningen tycker att allt verkar som vanligt igen. Livet upprepar sig aldrig. Ingenting blir riktigt som förut. Man kan jämföra det med om man skulle få ett ben amputerat. Så småningom hämtar man sig, krafterna kommer tillbaka och man kan ta sig fram på kryckor. Man får en protes som man lär sig gå riktigt bra med. Det kanske inte ens märks att man bara har ett riktigt ben. Men man kommer att förbli enbent, och man kommer troligen hela livet då och då få ont i stumpen. Många saker som man kunde göra förut, kan man aldrig mer göra. Knappt ett ögonblick kan man själv glömma att man saknar ett ben. Hela livet har förändrats.”
Ulla Söderström, läkare

Så hur möter jag någon annan människa med sorg? Jo, ge upp din tanke på att trösta. Lyssna, finns närvarande och kanske ge en lång kram. Låt tårar, smärta, tystnad och ord finnas där hos den som sörjer. Att försöka trösta, är som att inte tillåta de tunga känslorna. Stanna istället kvar i ordlösheten och din närvaro. Lyssna med hjärtat. För den som sörjer älskar och sorgen är en del av kärleken.