Etikettarkiv: tacksamhet

Rattar du också in taskighetskanalen på din mentala radio?

Sitter i soffan med en kopp kaffe, datorn och pudlarna och slår på mig själv. Inte vad jag brukar tycka om att göra på en fredagsmorgon, men när jag vaknade i morse var jag så vansinnigt trött. Jag orkar inte yoga. Jag orkar inte träna. Jag orkar inte blogga eller lägga ut #dagensmindfulness på Instagram. Jag orkar inte vara duktig. I ett sådant läge kanske det vore på sin plats att vara riktigt snäll mot sig själv – jag kunde klappa mig själv på kinden och säga att det är okej. Ge mig själv en lugn frukost med skön musik i bakgrunden. Men icke sa nicke. Istället rattar jag in taskighetskanalen på min mentala radio och får lyssna på vilken lat och hopplös person jag är. Tror ni att det hjälper mig att må bättre?

Men vad i…?! Hur kommer detta sig? Hormoner? Dålig självkänsla? Taskig barndom? Nej. Möjligtvis lite hormonbrist. Att vara motivationslös och trött kan handla om att jag körde slut på mitt dopamin igår. Jag hade en lite väl lång arbetsdag igår plus att jag har varit tröttare över lag sedan knäoperationen. För lite återhämtning gör att man snabbt knaprar i sig gladhormonerna.

Jag är inte ensam om att ha taskighetskanalen som motivation. Av någon märklig anledning menar forskare idag att vi tror att vi hjälper oss själva genom att mobba oss. Om jag tänker ”Upp ur soffan din tjockis” så inbillar jag mig at jag kommer att få kraft om motivation och glatt skutta ut i löpspåret. Men det är ju inte sant.

Vad händer i hjärnan?
När du är självkritisk och klankar ned på dig själv, väcks rädsla och triggar samma områden i hjärnan som då vi är utsatta för hot utifrån. En liten del av hjärnan som kallas för amygdala reagerar med kamp-flyktbeteenden och vi får ett påslag av stresshormonerna kortisol och adrenalin.

När du istället visar självmedkänsla för dig själv kopplar hjärnan istället in systemet för omsorg och omhändertagande, enligt forskningen. Det sänker blodtrycket och aktiverar må bra-hormoner som oxytocin. Det fungerar automatiskt när vi blir stöttade av andra, men sätter igång också när vi ger oss själva vänlighet.

Självmedkänsla handlar inte om att du är bättre än andra, utan om att du är en helt vanlig människa som är värd lika mycket som alla andra. En människa som har det svårt emellanåt och då är värd vänlighet. Även från dig själv.

Så nu ska jag publicera det här inlägget och istället ge mig själv en lång skön dusch. Idag behöver jag min egen kärlek, inte kritik. Puss på mig.

Tacksamhet är min superkraft

Imorgon är det äntligen dags. Då hoppas jag att det är början på min väg tillbaka till ett starkt och friskt knä. Klockan 7:30 checkar jag in på sjukhuset för att förberedas för operation. Jag kommer att sövas för att de ska plocka bort den delen av menisken som är trasig. Och det kommer att ta bort värk och svullnad så jag äntligen efter lite uppbyggande sjukgymnastik och rehabilitering kan börja springa igen. I augusti önskar jag att jag är så stark att jag kan vandra. I november vill jag vara så frisk att jag kan springa Kullamannen (en halvmara i uppförsbacke). Fem månader med svullet och värkande knä är snart över.

Men om jag ska vara ärlig är jag så nervös. Jag blir kallsvettig av sjukhus och tanken på att sövas gör mig illamående och svimfärdig. Jag har aldrig tidigare opererats. Men jag vill bli frisk och stark igen och då finns det ingen annan väg.

När nervositeten slår till, tar jag till min superpower – tacksamhet. Det finns ingenting som inte jagar bort oro och ångest lika bra som tacksamhet. Att räkna upp saker jag känner tacksamhet över skingrar oro och hjälper mig att stanna i nuet. Det finns inte lika mycket plats för rädsla när du känner dig tacksam. Prova själv nästa gång du oroar dig.

Och även om det är vansinnigt irriterande att ha ont i knät (man använder ju knäna så fort man rör sig), så har jag lärt mig oerhört mycket på vägen. Som att människor är fantastiska på att ställa upp. Mina syskonbarn kommer och hjälper mig med disk och att laga mat, en kär vän kommer hela vägen hit för att ta hundarna på långpromenad och igår kväll sa en annan kär vän att hon tänkte skjutsa mig till sjukhuset. Den tacksamheten är magisk.

Håll gärna en tumme eller skicka en tanke till mig imorgon där jag ligger och räknar upp tacksamheter.

Tack för att du läser min blogg. 

Vi är svältfödda på tacksamhet

Ibland hoppar meningar ut ur det man läser och verkligen biter sig fast. I veckan läste jag just en sådan mening i boken Våga vara operfekt av Brené Brown. Hon skrev ”Vi är svältfödda på tacksamhet.” Vi lever i en otillräcklighetskultur där vårt sätt att leva går ut på att få mer, förtjäna mer och aldrig ha tillräckligt. På morgonen när vi vaknar börjar vi dagen med att känna att vi har fått för lite sömn, sen ställer vi oss på vågen och har inte gått ned tillräckligt i vikt, vi har inte tillräckligt med tid för att kunna göra den där nyttiga frukosten eller det där yogapasset eller gå till gymmet. Redan under de första femton minuterna av din dag har du hunnit tänka många tankar kring att du inte har tillräckligt eller är tillräcklig.

Hur formar det oss att leva i en otillräcklighetskultur? För det första skapar det ett starkt missnöje över oss själva och vårt liv. Fröet av missnöje kan skapa avundsjuka, irritation och missunnsamhet. ”Om jag inte har tillräckligt, varför har du det då?” För det andra skapar det stress. Vi behöver jobba mer, så vi tjänar mer, så vi kan få råd till mer fritid eller bättre och mer saker. Och stressen över att inte vara tillräckligt snygga, smala, hälsosamma, pedagogiska föräldrar eller tillräckligt framgångsrika är tuff att leva med.

För det tredje och kanske det jag tycket är sorgligast är att vi blir elaka mot oss själva. Vi slutar att känna självmedkänsla för oss själva när vi ständigt matas med att vi inte presterar tillräckligt. Det är svårt att känna sig värdefull när allt du ser är saker du borde göra bättre. Det räcker med att gå in på sociala medier för att börja jämföra sig med människor som gör egen surkål, tränar sex gånger i veckan och har renoverat hemma.

Brené Brown berättar att det vi kan göra för att bryta detta är att öva oss i tacksamhet. Hon beskriver hur hon själv varje gång hon känner otillräcklighet säger till sig själv ”Nu känner jag mig sårbar. Så får det vara. Jag känner mig tacksam för…” och så fyller hon i den sista meningen med något i hennes liv och känner sig tacksam för. På så sätt skapar hon mer glädje i sitt liv.

Tacksamhet är en handling. Det är något vi övar på. Det är att skriva tacksamhetsdagbok, att be tacksamhetsbön, att samla på bilder med tacksamhetstema, att stanna upp mitt i vardagen och säga ”Jag är så tacksam för…”. Olika former av lyckoforskning pekar mot det att tacksamhet är ett fantastiskt enkelt sätt att skapa glädje i vardagen, samt att det faktiskt hjälper oss att hantera stressen och känslan av otillräcklighet.

Hur ska du göra för att öva dig i tacksamhet? 

Mera självmedkänsla – dags att börja lyssna på dig själv?

Nu gav jag mig själv medkänsla. Fick en sovmorgon eftersom jag var uppe i natt med Selma som plötsligt blev sjuk. Ringde veterinären i morse och vi ska avvakta, om hon blir pigg nu var det bara en reaktion på något hon ätit, annars kan det ha med operationen att göra.

Hade det varit gamla jag, så hade jag trots vaka, klivit upp och bloggat kl 6.00 för det är viktigt att hålla dem man lovar. Så mycket viktigare än att jag får sova ut. Är det någon som känner igen sig? Hur lätt det är att sätta arbetet, familjen och andra före sitt eget välbefinnande. Det är en anledning till att så många bränner ut sig själv idag. Du lyssnar inte på kroppens signaler, när du är trött så äter du uppiggande, när du har ont så äter du smärtlindrande, när du känner dig otillräcklig så dricker du vin eller äter godis och kör på ett tag till. Och det kanske går bra i 10 år, 20 år – men sen en dag så orkar inte kroppen Du blir sjuk eller utmattad eller nedstämd.

Och visst – ibland är vi tvungna. Ibland är livet så att vi inte kan lyssna in vårt eget behov. Vi har sjuka småbarn, vi har en deadline, vi har mängder med krav som jagar oss. Och vi klarar att leva så här i perioder om vi samtidigt ger oss stunder av medkänsla och återhämtning. Men att genom livet ständigt driva sig själv hårt kostar dig din självkänsla.

Prestationsbaserad självkänsla
Idag finns det en förklaring på varför vi gör så här. För att beskriva den enkelt så handlar det om att vi inte känner oss värdefulla, det vill säga vi har låg självkänsla. Då hittar vi metoder för att stärka vårt värde och det kan handla om:
”Om jag gör riktigt bra ifrån mig på jobbet så är jag någon”
”Om jag ställer upp på mina vänner, förtjänar jag deras uppmärksamhet”
”Om jag inte säger nej till min familj, förtjänar jag deras kärlek”
”Om jag jag är smal blir jag accepterad.”
”Om jag har det rent och snyggt hemma alltid, kan inte människor se ned på mig.”
Och eftersom vi vill ha kärlek, bekräftelse och bli accepterad gör vi vad vi kan för att uppfylla allt detta. Vi bygger vårt värde på prestation.

Det är svårt att bryta. Men det går. Och vägen dit går genom självmedkänsla och mod.

Självmedkänslan 
Om du tänker efter – ställer du lika höga krav på andra som du gör till dig själv? Troligen inte. Säger du lika taskiga saker till andra som du säger till dig själv? Troligen inte. Du har en hel uppsättning regler som gäller dig och en uppsättning som gäller alla andra. Och det krävs mod att börja behandla sig själv med samma omsorg och vänlighet som du behandlar andra. När du gör det finns det risk att du bli bedömd, kritiserad och att andra blir besvikna och det gör ont.

Jag vill ge dig två frågor idag. Två frågor att ställa dig själv då och då. Det är inte säkert att du har svaret på frågorna, det är inte säkert att du kan uppfylla de, men det är helt i sin ordning. Acceptera ditt svar. Acceptera det du känner, oavsett vad som kommer upp.

Vad är mitt behov just nu?
På vilket sätt kan jag hjälpa mig själv just nu?

Om du vill kan du pröva med att säga till dig själv ”det är okej att jag känner så.”

För att hjälpa oss själva att känna ett värde oavsett prestation, behöver vi börja med att lyssna på oss själva. Något som vi kanske inte har gjort på många år. Då är det dags att börja idag.

Lucka 22 – snäll mot dig själv.

Jag vaknade på landet idag.  Lugnet. Mitt hjärta känns lätt och det är lite som att jag hittar mig själv. Det blir inte så många måsten idag. Idag blir en dag då jag ska öva mig i medkänsla. 

På julen ska vi vara snälla.

Bra!
Börja med att vara snäll mot dig själv.

Om jag bara fick ge dig två råd för att öka din lycka och stärka din självkänsla så skulle det bli:
1) Var lika omtänksam mot dig själv som du är mot dem du håller av.
2) Se och bekräfta dig själv för det du är bra på, istället för att bara se det du inte kan, hinner med eller kan bli bättre på.

Vilken punkt ska du börja med idag?

 

Lucka 18 – enklaste lyckoövningen.

Oj, oj, oj det är inte svårt att göra av med pengar till jul.  Köpa julklappar, unna sig god julmat, pynt och pyssel. När jag är tvungen att gå några ärenden i stan eller i centrum blir jag alldeles svettig och nästan lite rädd. Folk knuffas och armbågar sig fram med spända käkar och irritation i blicken. Jag har lust att ställa mig i ett hörn med mina mindfulnessklockor och uppmana folk att stanna upp och andas och vara i nuet.

När julen närmar sig och vi konsumerar, köper presenter, god mat och glitter – fokuserar vi hela tiden på vad vi vill ha. Det är så lätt att bli yr och förblindad av köpkraften att vi glömmer det vi har. Drivkraften att vilja ha skapar en stress, medan tacksamheten över det vi redan har skapar ett lugn och en glädje. Jag tror att konsumtionen är en av många orsaker till att vi känner oss så stressade kring jul.

Att känna tacksamhet är ett av de starkaste sätten att öka sin egen känsla av lycka.  Fundera över vad tacksamhet betyder. Det kan vara så många olika saker som uppskattning för det man får och har, förundran över allt vackert, att tacka andra, att värdesätta nuet och det som varit. Allt detta leder till större glädje av flera skäl – dels hjälper det oss att fokusera och uppskatta livets goda sidor, dels minskar det tendensen att jämföra sig med andra. Det stärker även banden mellan oss och våra relationer när vi känner tacksamhet för det vi har och det styrker oss själva när vi fokuserar på det fina vi har åstadkommit.

Och tänk efter – även om du känner dig ledsen, stressad eller irriterad – så har du minst tusen skäl att vara tacksam.

Så gör två saker idag.
– Uttryck tacksamhet till någon annan – en vän, kollega eller kassörskan på ICA.
–  Fundera över tre saker du är tacksam över – kanske något du tar för givet eller något som du gläds över – din familj, ditt hem eller en egenskap du har.

Dessa två saker kommer att tillföra din dag glädje.

Lucka 14 – en liten men viktig lektion i självmedkänsla.

Tänk dig ett barn som kommer hem till sina föräldrar med ett prov i rättstavning som har gått riktigt dåligt. Barnet är ledsen och känner sig misslyckad, kanske till och med lite rädd över hur föräldrarna ska reagera. Nu finns det två olika sätt som föräldrarna kan reagera på. antingen säger de:

– Men vad dåligt av dig! Kan du inte stava bättre än så här? Vi som har hjälp dig med läxorna hela tiden och det här är tacken. Nu får du ta och skärpa dig om du överhuvud taget ska kunna kunna få ett jobb i framtiden.
eller
– Vi förstår att det gör ont att inte klara alla frågorna, vi vet att du har kämpat med dina läxor. Men det är helt okej, alla skriver prov som de inte är nöjda med. Hur kan vi göra för att hjälpa och stötta dig?

Vilken av de två sätten kommer att hjälpa barnet att bli bättre på sitt test nästa gång? Kanske jobbar barnet ännu hårdare av båda sätten att motivera hen, men i det första kommer troligen innebära skamkänslor och oro vilket på sikt gör att barnet tappar motivation och glädje.

Jag undrar hur du motiverar dig själv när du har misslyckats med något? Om du för hundrade gången går upp i vikt efter en bantningskur eller inte får jobbet du sökte eller stakar dig under presentationen för kollegorna eller bränner vid maten till gästerna. På vilket sätt behandlar du dig då? Jag skulle säga att de flesta av oss säger hemska saker till oss själva. Vi talar om vad dåliga vi är som misslyckas. Men vad händer då? Skärper vi oss? Ja, kanske en litet tag, men samtidigt reagerar vår kropp som vid en hotsituation. Den producerar kortisol och adrenalin, vilket skapar stress hos oss. Det är svårt att prestera på topp när vi både känner oss stressade och misslyckade.

Du vet hur du ska göra för att vara varm och vänlig mot dina vänner, mot dina barn och mot människor och djur du bryr dig om. Jag vill att du övar dig på att använda samma vänlighet mot dig själv idag. När du känner stress, oro eller tycker att något inte går som du hoppas – stanna upp ett ögonblick och fråga dig själv – Hur kan jag hjälpa mig själv just nu? Bara den enkla mening kan få dig att vända perspektiv. Pröva och se hur du mår när du får den frågan. 

Lucka 13 – du är tillräcklig!

Har du tänkt på att vi lever i en slags otillräcklighetskultur? Överallt ser vi vad vi skulle kunna göra bättre, snabbare, snyggare och duktigare. Du borde bli smalare och träna mer. Du borde sova mer och börja yoga. Du borde se till att dina barn fick fler aktiviteter och mindre tid framför datorn. Från tidiga morgon när du tittar på klockan och inser att du borde ha sovit mer, till sena kvällen då du tittar på dina vänner på Facebook som minsann både har hunnit baka glutenfritt bröd och tagit en kurs i mindfulness. Och särskilt nu i jultider. Pynta mer, nyttigare och godare julmat och bättre presenter till barnen.

Vad tror du det här gör med dig? Med oss? Många av oss kämpar för att hela tiden bli bättre och när de misslyckas känner de stor skam. “Typiskt mig att inte klara av att hålla vikten över sommaren, jag är en sopa!” Andra orkar inte och ger upp, men går runt med en hjälplöshetskänsla i hjärtat. Men vad det mest av allt gör är att det gör oss sjuka. 2012 var 48 000 personer sjukskrivna i Sverige för psykisk ohälsa. Idag har den siffran ökat till 71 000 människor! Om vi fortsätter så här – hur många är sjuka 2020?

Och vad kan du göra för att vaccinera dig mot otillräckligheten och stressen?

Fyra nyckelord som hjälper dig 

1 Självmedkänsla – öva dig i att vara din bästa vän. Skriv brev till dig själv, lägg händerna på hjärtat och önska dig glädje, gör saker bara för din skull.

2. Vila mer – ta stunder då du gör absolut ingenting. Låt tankarna vandra. Sätt dig i naturen. Vila på soffan. Låt din hjärna vila.

3 Acceptans – Ofta trasslar vi in oss i nät som vi själva har spunnit med hjälp av krav på oss själva eller andra. Eller så stressar vi upp oss genom att försöka undvika vissa känslor eller tankar. Istället kan vi sträva efter att försöka se världen som den är. Öva dig i att acceptera saker som det är – det ger verklig frihet.

4 Tacksamhet – i sin enkelhet är det ändå det starkaste verktyget vi har. Att öva sig i tacksamhet är att släppa taget om otillräckligheten. Skriv “Tack” på en lapp och sätt upp den någonstans. Varje gång du ser den tänker på på en eller flera saker du är tacksam över.

Kom ihåg – du duger alldeles utmärkt oavsett vad du hinner med i dag. Du är inte perfekt, du är sårbar och ibland rädd – men samtidigt är du en modig människa som vill må bra och förtjänar villkorslös kärlek. 

Lucka 24 – en dag med julfrid

Då har vi då kommit till Julafton, lucka 24. Idag vill jag ge dig en skön mindfulnessövning som du antingen kan börja din dag med eller kan göra när som helst för att uppleva lugn. Mindfulnessövningen är fokuserad på självmedkänsla.

Och med det vill jag också tacka för ett givande år. För alla gånger du har gillat mina inlägg eller delta det jag skrivit, för varje gång du hjälper mig att sprida min blogg, mitt instagram och på så sätt lugn och närvaro till människor omkring oss.

En riktigt God Jul önskar jag dig.
1450900274470

Massor med frågor – inga färdiga svar

Man måste ta in för att kunna ge ut. Där har jag varit nu under hösten. Tagit in. Därför har jag begränsat min närvaro på bloggen och i sociala medier. Faktum är att det har varit ganska skönt, även om en del av mig har saknat bloggen som man saknar en god vän.

Det som är spännande just nu är att jag bara har en massa frågor men inga färdiga svar. Den 15 september kickade jag igång oss för ett nytt MBJ-projekt, men därefter lämnade jag er helt själva.  Det spännande är att aktiviteten i Mitt Bästa Jag-projektet på Facebook har fortsatt och gruppen växer stadigt. Ni coachar, stöttar och tipsar varandra, vilket gör mig fantastiskt glad. Och ingen av er har frågat mig varför jag inte har bloggat, coachat eller funnits där för er – ni har istället visat mig värme och respekt genom att låta mig dra mig undan i kulisserna en stund. Tack.

Det som tagit min tid och mitt fokus är flera saker. Självklart har vår nya familjemedlem valpen Lizzy, tagit massor av min tid. Utöver det har tiden handlat om arbete och mitt eget MBJ-projekt. Jag går nämligen min egen kurs just nu – en webbutbildning som jag startade för en månad sedan för 20 kvinnor om att hitta sitt bästa jag med hjälp av ACT (Acceptance and Commitment Therapy). Det är en otroligt spännande resa, som inte handlar om att titta tillbaka i livet, utan att lära sig att hantera nuet. Vi umgås med våra tankar och känslor, istället för att fly ifrån dem och det är en riktigt spännande resa. Känns lite som att nyktra till.

Jag har också fokuserat på mindful yoga. En snäll form av yoga som handlar om att använda kroppen för att få ned tankarna från huvudet till nuet. Med långsamma rörelser och en vänlighet och lyhördhet mot kroppen, är det ett skönt sätt att utöva mindfulness. Den 1 november kommer jag äntligen att lansera min baby – en e-utbildning i mindful yoga. Åh vad spännande och utelämnande det ska bli att ge er en del av mig själv.

Vänner. Det var lite tankar om vad som händer mig just nu. Jag mår bra. Tankfull och omtumlad. Full av frågor om vad nästa steg kommer att bli – men ännu inte där med färdiga svar. Dock har min närvaro inte försvunnit från Instagram – så där hittar du mig varje dag på @helandermaria

IMG_20151007_081646eld