{"id":10323,"date":"2018-12-29T09:39:57","date_gmt":"2018-12-29T08:39:57","guid":{"rendered":"http:\/\/www.mariahelander.se\/?p=10323"},"modified":"2018-12-29T09:39:58","modified_gmt":"2018-12-29T08:39:58","slug":"jag-vill-leva-tillsammans-med-min-radsla","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/www.mariahelander.se\/?p=10323","title":{"rendered":"Jag vill leva tillsammans med min r\u00e4dsla"},"content":{"rendered":"\n

\u00c4nnu en vacker dag som v\u00e4cks av soluppg\u00e5ngen \u00f6ver \u00e4lven. Sitter med mitt kaffe och lyssnar p\u00e5 hur det kn\u00e4pper i stugans v\u00e4ggar av kylan och sprakar i kaminen. Idag r\u00f6r sig mycket av mina tankar kring r\u00e4dsla. N\u00e4, det l\u00e5ter v\u00e4l inte s\u00e4rskilt upplyftande, men viktigt att fundera kring. F\u00f6r att ju mer jag t\u00e4nker p\u00e5 r\u00e4dslan som en k\u00e4nsla bland alla andra k\u00e4nslor, s\u00e5 f\u00f6rst\u00e5r jag hur ofta den \u00e4r med som drivkraft bakom v\u00e5ra beslut. <\/p>\n\n\n\n

Jag var v\u00e4ldigt m\u00f6rkr\u00e4dd f\u00f6rr. M\u00f6rka skogar, m\u00f6rka rum, m\u00f6rka f\u00f6nster, allt d\u00e4r jag inte kunde se vad som dolde sig i m\u00f6rkret. Det p\u00e5verkade mig s\u00e5 stark att jag valde att ta andra v\u00e4gar hem eller s\u00e5g till att ha en nattlampa t\u00e4nd n\u00e4r jag var ensam. Det kunde ocks\u00e5 p\u00e5verka mig s\u00e5 jag inte ville \u00e5ka till landet sj\u00e4lv, eftersom v\u00e5r lilla stuga har en m\u00f6rk skog 25 meter ifr\u00e5n oss. R\u00e4dslan styrde mitt val, \u00e4ven om jag \u00e4lskar att vara p\u00e5 landet, s\u00e5 l\u00e4t jag bli att \u00e5ka f\u00f6r att slippa vara r\u00e4dd. <\/p>\n\n\n\n

Idag \u00e4r jag inte m\u00f6rkr\u00e4dd l\u00e4ngre. Okej, det \u00e4r inte hela sanningen, f\u00f6r jag undviker fortfarande att g\u00e5 in i skogen n\u00e4r det \u00e4r natt. Men jag b\u00f6rjade \u00f6va mig i att inte l\u00e5ta r\u00e4dslan styra mig. Det som \u00e4r viktigt f\u00e5r styra. Och en dag uppt\u00e4ckte jag att jag inte var lika m\u00f6rkr\u00e4dd l\u00e4ngre. <\/p>\n\n\n\n

Under \u00e5ret som g\u00e5tt har jag t\u00e4nkt ofta p\u00e5 att l\u00e5ta det som \u00e4r viktigt i livet styra mig. Att ta k\u00f6rkort, \u00e4ven om jag var livr\u00e4dd att sitta bakom ratten fr\u00e5n b\u00f6rjan. Att s\u00e4ga ja till jobb, som k\u00e4ndes l\u00e4skiga och fick mig att tvivla p\u00e5 mitt eget kunnande. Att s\u00e4ga nej till m\u00e4nniskors \u00f6nskan och f\u00f6rv\u00e4ntningar, \u00e4ven om det kunde inneb\u00e4ra att de blir besvikna. Att be om hj\u00e4lp, trots att det kan inneb\u00e4ra att n\u00e5gon s\u00e4ger nej. Och det g\u00e5r att \u00f6va sig i att vara r\u00e4dd. R\u00e4dsla \u00e4r en k\u00e4nsla precis som alla andra k\u00e4nslor och det finns en enorm frihetsk\u00e4nsla bakom r\u00e4dslan. <\/p>\n\n\n\n

Men de tankar som snurrar inom mig idag \u00e4r att r\u00e4dslan kan vara sv\u00e5r att uppt\u00e4cka och att den ofta g\u00f6mmer sig bakom andra k\u00e4nslor. Den hovrar bakom pliktk\u00e4nslan ”Det \u00e4r mitt ansvar att se till att dessa m\u00e4nniskor m\u00e5r bra!” men egentligen \u00e4r jag r\u00e4dd f\u00f6r att misslyckas eller att g\u00f6ra andra besvikna. Den g\u00f6mmer sig i fysiska upplevelser ”Jag \u00e4r s\u00e5 tr\u00f6tt eller \u00e4r jag faktiskt inte lite sjuk?” n\u00e4r jag egentligen \u00e4r r\u00e4dd f\u00f6r att m\u00f6ta nya m\u00e4nniskor eller uppleva n\u00e5got jag aldrig gjort f\u00f6rut. Den kan till och med finnas med i det vi upplever \u00e4r logiska beslut ”Det vore dumt att b\u00f6rja dejta igen eller s\u00f6ka ett nytt jobb”. <\/p>\n\n\n\n

Men v\u00e4nta nu – r\u00e4dsla \u00e4r ju en bra k\u00e4nsla – den finns d\u00e4r f\u00f6r att hindra oss att g\u00f6ra dumma saker eller riskera v\u00e5rt liv. Absolut! Hade vi inte varit r\u00e4dda, s\u00e5 hade vi inte \u00f6verlevt. Det \u00e4r bra att vara r\u00e4dd f\u00f6r att balansera p\u00e5 bror\u00e4cken, g\u00e5 in i m\u00f6rka gr\u00e4nder och klappa arga hundar. Men \u00e4r det bra n\u00e4r r\u00e4dslan styr oss bort ifr\u00e5n det som kan g\u00f6ra oss lyckliga? <\/p>\n\n\n\n

D\u00e4rf\u00f6r kommer jag b\u00f6rja fr\u00e5ga mig sj\u00e4lv tre saker n\u00e4r jag fattar mina beslut. Kan det h\u00e4r g\u00f6ra mig lycklig? \u00c4r det h\u00e4r viktigt f\u00f6r mig? Vilken slags m\u00e4nniska vill jag vara – en m\u00e4nniska som drivs av sin r\u00e4dsla eller en m\u00e4nniska som drivs av sin nyfikenhet? Och om jag sedan k\u00e4nner r\u00e4dslan, vill jag vara en m\u00e4nniska som kan uppleva, utforska och leva tillsammans med sin r\u00e4dsla. Det \u00e4r okej att vara r\u00e4dd. \u00c4ven om min hj\u00e4rna s\u00e4ger \u00e5t mig att det \u00e4r farligt att vara r\u00e4dd, vill jag kunna l\u00e5ta hj\u00e4rtat styra mina val. F\u00f6r om jag hade l\u00e5tit r\u00e4dslan best\u00e4mma hade jag inte suttit h\u00e4r och upplevt allt detta du ser p\u00e5 bilderna. <\/p>\n\n\n\n

\"\"<\/figure>\n\n\n\n
\"\"<\/figure>\n\n\n\n
\"\"<\/figure>\n\n\n\n
\"\"<\/figure>\n\n\n