{"id":10395,"date":"2019-06-06T07:01:53","date_gmt":"2019-06-06T06:01:53","guid":{"rendered":"http:\/\/www.mariahelander.se\/?p=10395"},"modified":"2019-06-06T07:03:03","modified_gmt":"2019-06-06T06:03:03","slug":"spokhistorier-och-drommar","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/www.mariahelander.se\/?p=10395","title":{"rendered":"Sp\u00f6khistorier och dr\u00f6mmar"},"content":{"rendered":"\n

Jag har alltid haft en dr\u00f6m om att sitta i en stuga p\u00e5 landet och skriva b\u00f6cker. Kommer ni ih\u00e5g den d\u00e4r boken som gick runt bland alla klasskamrater ”Mina v\u00e4nner”, d\u00e4r vi skrev in saker som favoritmatr\u00e4tt, idol och b\u00e4sta kompis. Under rubriken ”Vill jag bli n\u00e4r jag blir stor” skrev jag n\u00e4stan alltid ”F\u00f6rfattare” eller ”Hemmafru”. (Det sistn\u00e4mnda handlade nog mer om att min mamma var hemmafru n\u00e4r jag var liten). Jag s\u00e5g framf\u00f6r mig hur jag satt framf\u00f6r en skrivmaskin och skrev kloka saker. Och ibland lyfte jag blicken fr\u00e5n pappret och s\u00e5g ut \u00f6ver en skog eller en sj\u00f6. Jag skulle skriva sp\u00e4nnande ber\u00e4ttelser och jag har sparat m\u00e5nga av mina skrivb\u00f6cker fullklottrade med sp\u00f6khistorier om varulvar, slottsgastar och mystiska ber\u00e4ttelser om tidsresor. <\/p>\n\n\n\n

Jag \u00e5kte till landst\u00e4llet sent ig\u00e5r kv\u00e4ll och har fyra dagar framf\u00f6r mig h\u00e4r vid Dal\u00e4lven. N\u00e4r jag drack mitt morgonkaffe p\u00e5 bryggan, kom jag pl\u00f6tsligt ih\u00e5g den h\u00e4r dr\u00f6mmen. Jag k\u00e4nde hur jag log med hela hj\u00e4rtat, eftersom 35 \u00e5r senare lever jag min dr\u00f6m. Jag sitter i en stuga vid \u00e4lven och skriver p\u00e5 en bok. Det \u00e4r lite svindlande att ta den d\u00e4r lilla dr\u00f6mmande flickan i famnen och s\u00e4ga ”Du gjorde det! Du lever din egen dr\u00f6m!” <\/p>\n\n\n\n

Min bok handlar inte om mystiska sp\u00f6khistorier, utan om de varulvar och inre gastar vi alla g\u00e5r runt med. Boken kommer att handla om att g\u00f6ra upp med dessa f\u00f6r att bli mer sj\u00e4lvsn\u00e4ll. Och ju l\u00e4ngre jag kommer i mitt skrivande, desto mer ser jag hur den \u00e4ven handlar om min egen resa till att bli mer omt\u00e4nksam, f\u00f6rl\u00e5tande och varm mot mig sj\u00e4lv. <\/p>\n\n\n\n

Jag vill inte p\u00e5st\u00e5 att det h\u00e4r skrivandet \u00e4r dr\u00f6mliknande. Det \u00e4r l\u00e5ngt ifr\u00e5n ett f\u00f6rfattarflow. Jag kastas mellan tvivel och hopp – mellan ”det h\u00e4r blir fantastiskt” och ”det h\u00e4r \u00e4r bara skr\u00e4p”. Fast det \u00e4r okej. F\u00f6r n\u00e4r orden brottas ned av prestations\u00e5ngesten, s\u00e5 kan jag lyfta blicken och se ut \u00f6ver \u00e4lven och p\u00e5minna mig om att jag lever min dr\u00f6m. <\/p>\n\n\n\n

\"\"<\/figure>\n\n\n\n
\"\"<\/figure>\n\n\n