![\"\"](\"https:\/\/www.mariahelander.se\/wordpress\/wp-content\/uploads\/h\u00e4lsa1.jpg\" "\\"h\u00e4lsa\\"")
<\/a><\/p>\n\n\nIg\u00e5r satt jag med \u00e5rets bokslut f\u00f6r mitt f\u00f6retag. Eftersom jag hade ett nytt program, s\u00e5 tog det hela dagen att f\u00f6ra in varenda litet kvitto och r\u00e4kning f\u00f6r \u00e5ret. Jag m\u00e5ste erk\u00e4nna att jag tycker att det \u00e4r s\u00e5\u00e5\u00e5\u00e5 tr\u00e5kigt! Samtidigt \u00e4r det lite l\u00e4skigt, f\u00f6r eftersom jag \u00e4r en lekman i ekonomiska fr\u00e5gor och skatteregler s\u00e5 k\u00e4nns det som om jag vilken stund som helst kan snubbla \u00f6ver n\u00e5got ord jag inte fattar och g\u00f6ra fatala misstag. Mitt bland alla kvitton och papper s\u00e5 kommer k\u00e4nslan av att det \u00e4r ruskigt synd om mig krypande. Stackars mig som m\u00e5ste sitta med detta och ha lite sm\u00e5\u00e5ngest. Och n\u00e4r det \u00e4r lite synd om mig f\u00f6r att jag m\u00e5ste g\u00f6ra tr\u00e5kiga saker… s\u00e5 b\u00f6rjar jag \u00e4ta de mest tokiga saker. Pasta, kakor, choklad och annat som inneh\u00e5ller kolhydrater och jag kan krafsa fram ur mina g\u00f6mmor. Det \u00e4r som om jag s\u00f6ker n\u00e5got att pigga upp min stackars uttr\u00e5kade hj\u00e4rna med och d\u00e5 blir det snabba kolhydrater.<\/p>\n
S\u00e5 nu sitter jag h\u00e4r… dagen efter… med svullen mage, svullna leder och m\u00e5r lite illa. Man kan t\u00e4nka att jag borde veta b\u00e4ttre efter alla \u00e5r, men s\u00e5 t\u00e4nker inte jag. Jag vet b\u00e4ttre, men ibland g\u00f6r jag det \u00e4nd\u00e5. Och vet ni vad, det \u00e4r ingen katastrof. En katastrof blir det om jag s\u00e4tter ig\u00e5ng och anklagar mig sj\u00e4lv och k\u00e4nner mig misslyckad. D\u00e5 s\u00e4tter den onda spiralen ig\u00e5ng, f\u00f6r tankar om mitt eget misslyckande kommer enbart att bryta ned och jag kommer att vilja \u00e4ta \u00e4nnu mer. Nej, jag anklagar inte mig sj\u00e4lv utan ler \u00e5t mina egna tokerier. Jag f\u00f6rst\u00e5r varf\u00f6r det blev som det blev och nu ser jag fram mot att ta en l\u00e5ngpromenad med vovven, s\u00e5 min uppbl\u00e5sta mage f\u00e5r pysa ut en smula.<\/p>\n
En sak har jag l\u00e4rt mig av alla \u00e5r och det \u00e4r att ”Min h\u00e4lsa \u00e4r min framtid”. Men h\u00e4lsa handlar inte bara om vad som h\u00e4nder i kroppen och hur min kropp ser ut – h\u00e4lsa handlar till st\u00f6rsta del om vad som h\u00e4nder i sj\u00e4l och hj\u00e4rta. S\u00e5 d\u00e4rf\u00f6r kramar jag\u00a0hellre\u00a0\u00e4n bestraffar – \u00e4ven n\u00e4r det g\u00e4ller mig sj\u00e4lv.<\/p>\n