![\"\"](\"https:\/\/www.mariahelander.se\/wordpress\/wp-content\/uploads\/kraft.jpg\" "\\"kraft\\"")
<\/a><\/p>\n\n\nVanligtvis har jag f\u00f6rm\u00e5nen att vakna pigg och utvilad. Och har jag inte nattsuddat, s\u00e5 \u00f6ppnar jag mina m\u00f6rkbruna runt sex -sju oavsett vilken dag i veckan vi pratar om. Men i morse, gick det ovanligt tr\u00f6gt. Jag k\u00e4nde mig stel och \u00f6m i kroppen och magen och det tog en stund att resa sig ur s\u00e4ngens varma kram. Hum\u00f6ret var heller inte p\u00e5 topp, jag k\u00e4nde mig sm\u00e5grinig och irriterad p\u00e5 allt och alla. ”Usch, vad gr\u00e5tt det \u00e4r ute, jag har ingen lust att g\u00e5 l\u00e5ngpromenad med hunden. B\u00e4dda t\u00e4nker minsann INTE jag g\u00f6ra, men d\u00e5 blir det v\u00e4l inte gjort, f\u00f6r HAN kommer v\u00e4l inte l\u00e4gga tv\u00e5 str\u00e5n i kors idag. Bl\u00e4, vad svullen jag k\u00e4nner mig i kroppen, det \u00e4r v\u00e4l typiskt och s\u00e5 \u00e5t jag ju pizza ig\u00e5r… Pizza… d\u00e4r har vi det!” Mina tjuriga tankar fick pl\u00f6tsligt en orsak. Sambon och jag var riktigt lata ig\u00e5r och kl\u00e4mde i oss en pizza framf\u00f6r en deckare. Det h\u00e4nder inte ofta. Inte f\u00f6r att jag \u00e4r en renlevnadsm\u00e4nniska eller asket. Utan d\u00e4rf\u00f6r att jag vet vad jag f\u00e5r betala f\u00f6r det efter\u00e5t. Denna enorma m\u00e4ngd med vetemj\u00f6l f\u00e5r min kropp att suga \u00e5t sig vatten och min stackars mage att bli som en en trumma. Och n\u00e4r kroppen \u00e4r s\u00e5 pass obalanserad, s\u00e5 svarar min hj\u00e4rna med att bli sur och tv\u00e4r. Troligen kommer jag om n\u00e5gra timmar att bli s\u00f6tsugen, som ett brev p\u00e5 kolhydratsposten.<\/p>\n
Detta \u00e4r inga konstigheter. Jag \u00e4r \u00f6verk\u00e4nslig f\u00f6r gluten, framf\u00f6r allt vetemj\u00f6let. Dessutom s\u00e5 m\u00e5r min kropp, som s\u00e5 m\u00e5nga andras kroppar, mycket b\u00e4ttre av att inte \u00e4ta m\u00e4ngder med kolhydrater. De flesta s\u00e4ger att magen blir lugn, kroppen k\u00e4nns smidigare och inte svullen och eftersom kroppen slipper k\u00e4mpa med blodsocker och insulinproduktion, s\u00e5 \u00e4r hum\u00f6ret lugnare och s\u00f6tsuget mindre. Om man nu d\u00e5 som jag unnar sig… eller vad vi nu kan kalla det… s\u00e5 vet jag att jag f\u00e5r betala f\u00f6r det. Men ibland \u00e4r det v\u00e4rt det. I alla fall innan man betalar.<\/p>\n
N\u00e5, denna dag ska inte f\u00e5 f\u00f6rsvinna i ett mulet hum\u00f6r, s\u00e5 nu ska jag tr\u00e4 p\u00e5 mig dunv\u00e4sten och k\u00e4ngorna och ge mig ut i skogen med vovven. Och med mig p\u00e5 vandringen tar jag en affirmation, f\u00f6r att pigga upp mig sj\u00e4lv.<\/p>\n
Ha en sk\u00f6n l\u00f6rdag, mina v\u00e4nner.<\/p>\n
<\/p>\n