![\"\"](\"https:\/\/www.mariahelander.se\/wordpress\/wp-content\/uploads\/fr\u00e5ga.jpg\" "\\"fr\u00e5ga\\"")
<\/a><\/p>\n<\/p>\n\n\n
Jag tycker att det \u00e4r s\u00e5 sk\u00f6nt att t\u00e4nka p\u00e5 alla er min l\u00e4sare n\u00e4r jag skriver mina blogginl\u00e4gg. Det \u00e4r en s\u00e5 fin k\u00e4nsla att veta att det finns ett ganska stort g\u00e4ng som l\u00e4ser och tar del av mina tankar. Jag kommer inte bli s\u00e5 l\u00e5ngrandig idag, f\u00f6r det k\u00e4nns lite som om jag beh\u00f6ver spara p\u00e5 b\u00e5de mig och orden. Resten av min tenta hemtenta i Pedagogisk forskning beh\u00f6ver plitas ned idag och imorgon, vilket kommer att ta b\u00e5de tid och ord i anspr\u00e5k. Men jag vill skriva ned n\u00e5gra funderingar som jag har haft de senaste dagarna. Det handlar om drivkraft.<\/p>\n
Vi sl\u00e5r upp tidningen och l\u00e4ser om alla farligheter som kan drabba oss, sjukdomar vi kan f\u00e5, \u00f6den som kan hems\u00f6ka oss och v\u00e5ra n\u00e4ra och k\u00e4ra, saker vi m\u00e5ste passa oss f\u00f6r, undvika och vara oroliga \u00f6ver. Vi g\u00f6r s\u00e5 gott vi kan och vi kan och f\u00f6rs\u00f6ker \u00e4ta nyttigt, r\u00f6ra p\u00e5 oss och se oss f\u00f6r innan vi g\u00e5r \u00f6ver gatan. Men vi \u00e4r m\u00e4nniskor, s\u00e5 ibland slinker det ned transfetter i magen eller att vi \u00e4r\u00a0tvungna\u00a0att ta oss hem ensamma en m\u00f6rk kv\u00e4ll, fast vi vet att det kan vara lite farligt. Det \u00e4r helt i sin ordning att undvika farligheter och g\u00f6ra sitt b\u00e4sta f\u00f6r att lyda forskares r\u00e5d, eller mammas rekommendationer. Men ibland kan det vara h\u00e4lsosamt att fundera \u00f6ver – har r\u00e4dslan smittat ned \u00e4ven andra omr\u00e5den i mitt liv? N\u00e4r det kommer till arbetet till exempel – \u00e4r jag orolig att f\u00f6rlora jobbet, vad kollegorna ska s\u00e4ga eller vad den nya projektet kommer att inneb\u00e4ra? Eller n\u00e4r det kommer till mitt n\u00e4tverk – hindrar jag mig fr\u00e5n att uppfylla mina dr\u00f6mmar, s\u00e4ga vad jag tycker eller oroar mig \u00f6ver vad grannarna ska s\u00e4ga? Vad \u00e4r det som driver mig? \u00c4r det min r\u00e4dsla eller \u00e4r det min nyfikenhet.<\/p>\n
Att drivas av sin nyfikenhet handlar om att ha lust och uppt\u00e4ckargl\u00e4dje. Jag undrar vad som finns bakom n\u00e4sta h\u00f6rn och jag vill g\u00e4rna ta reda p\u00e5 vad det nya projektet p\u00e5 jobbet och min sp\u00e4nnande dr\u00f6m kommer att inneb\u00e4ra. Att vara r\u00e4dd och orolig beror ofta p\u00e5 negativa f\u00f6rv\u00e4ntningar,\u00a0medan\u00a0nyfikenheten l\u00e4mnar ett oskrivet blad. Jag \u00e4r nyfiken p\u00e5 hur jag ska lyckas sy ihop den h\u00e4r tentan och hur jag kan anv\u00e4nda min kunskap i \u00e4mnet p\u00e5 b\u00e4sta s\u00e4tt. Om min drivkraft hade varit – oro f\u00f6r om jag kommer att hinna eller klara det, r\u00e4dsla f\u00f6r att min kunskap inte ska r\u00e4cka till eller att jag kanske har missuppfattat n\u00e5gon fr\u00e5ga – d\u00e5 kommer den h\u00e4r dagen g\u00e5 i ett stort \u00e5ngestt\u00f6cken och det finns en liten risk att det inte g\u00e5r s\u00e5 bra som det kan g\u00f6ra.<\/p>\n
Det \u00e4r sp\u00e4nnande att stanna upp d\u00e5 och d\u00e5 och fundera \u00f6ver vad det \u00e4r som driver oss. \u00c4r det min oro eller \u00e4r det min nyfikenhet. Kan du plocka fram din uppt\u00e4ckargl\u00e4dje, det undrande barnet, den vetgiriga forskaren inom dig? Uppt\u00e4ck, \u00f6verraskas och var fr\u00e5gvis. I varje liten stund finns det m\u00f6jlighet att l\u00e4ra sig n\u00e5got nytt, om du till\u00e5ter det och sl\u00e4pper taget om kraven. Att vara nyfiken \u00e4r sp\u00e4nnande. Om vetenskapsm\u00e4nnen hade drivits av sin oro ist\u00e4llet f\u00f6r sin nyfikenhet – hade vi inte haft mycket ny kunskap i v\u00e5r v\u00e4rld. Du \u00e4r en forskare och vetenskapsman i ditt eget liv.\u00a0Vad driver din vetenskapsman inom dig?<\/p>\n
.<\/p>\n