{"id":2103,"date":"2012-03-25T19:29:13","date_gmt":"2012-03-25T18:29:13","guid":{"rendered":"http:\/\/www.mariahelander.se\/?p=2103"},"modified":"2012-03-25T20:27:03","modified_gmt":"2012-03-25T19:27:03","slug":"ett-nej-och-en-objuden-gast","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/www.mariahelander.se\/?p=2103","title":{"rendered":"Ett nej och en objuden g\u00e4st."},"content":{"rendered":"

I fredags var jag ordentligt inspirerad av en artikel i Modern Psykologi, s\u00e5 jag skrev om den sv\u00e5ra konsten att s\u00e4ga nej<\/a>. Med goda r\u00e5d och tips om hur man kan tr\u00e4na upp sin f\u00f6rm\u00e5ga att s\u00e4tta gr\u00e4nser och s\u00e4ga nej kommer man l\u00e5ngt. Men ibland \u00e4r livet ivrigt p\u00e5 att l\u00e4ra mig saker som jag har gl\u00f6mt bort eller helt enkelt inte t\u00e4nkt p\u00e5. Det har h\u00e4nt mig m\u00e5nga g\u00e5nger att jag ena dagen bloggar om ett \u00e4mne och n\u00e4sta dag l\u00e4r jag mig en helt ny dimension av det jag skrev eller att det till och med \u00e4r tv\u00e4rt emot vad jag har uttalat mig om.<\/p>\n

P\u00e5 fredagskv\u00e4llen ringer min pappa och fr\u00e5gar om inte jag vill f\u00f6lja med honom och lyssna p\u00e5 ett f\u00f6redrag p\u00e5 l\u00f6rdagen. Det \u00e4r en kvinna som jag arbetade med i Sierra Leone och inte har tr\u00e4ffat p\u00e5 m\u00e5nga \u00e5r som ska h\u00e5lla f\u00f6redraget. Redan h\u00e4r har vi flera h\u00e4rliga anledningar att tacka ja – ett fint tillf\u00e4lle att f\u00e5 g\u00f6ra n\u00e5got med min lilla far och dessutom f\u00e5 m\u00f6jlighet att lyssna p\u00e5 och kanske tr\u00e4ffa en m\u00e4nniska som betytt oerh\u00f6rt mycket f\u00f6r mig. Men inom mig k\u00e4nner jag best\u00e4mt – nej jag vill inte g\u00e5. F\u00f6rel\u00e4sningen skall h\u00e5llas i ett sammanhang och en gemenskap som jag sedan m\u00e5nga \u00e5r har l\u00e4mnat bakom mig och tanken p\u00e5 att kliva tillbaka dit k\u00e4nns inte bekv\u00e4mt. Pappa g\u00f6r n\u00e5gra \u00f6vertalningsf\u00f6rs\u00f6k och jag tvekar, men inspirerad av morgonens blogginl\u00e4gg s\u00e5 s\u00e4ger jag v\u00e4nligt men best\u00e4mt – nej tack.<\/p>\n

D\u00e5 fick jag pl\u00f6tsligt en ov\u00e4ntad g\u00e4st som oombedd kliver innanf\u00f6r d\u00f6rren och sl\u00e5r sig ned i mitt vardagsrum. Det var Herr D\u00e5ligt Samvete som kom p\u00e5 visit och dessutom hade fr\u00e4ckheten att sova \u00f6ver p\u00e5 min soffa och sedan f\u00f6lja med mig p\u00e5 min morgonpromenad. Jag f\u00f6rs\u00f6ker v\u00e4nligt prata med honom och be honom att l\u00e5ta mig vara ifred, men han envisas med att h\u00e4nga mig i hasorna och ber\u00e4tta f\u00f6r mig vad jag borde ha gjort och hur jag borde ha uppf\u00f6rt mig. Snart b\u00f6rjar jag k\u00e4nna mig riktigt tufsig, som man g\u00f6r n\u00e4r man inser vilken d\u00e5lig och otacksam dotter man \u00e4r.<\/p>\n

Och det sl\u00e5r mig att det d\u00e4r med att tacka nej \u00e4r en sak, men att hantera sitt d\u00e5liga samvete efter\u00e5t \u00e4r en helt annan sak. Det \u00e4r d\u00e5 vi kan ha nytta av att ta ett steg utanf\u00f6r oss sj\u00e4lva och t\u00e4nka -Om det var min v\u00e4n som ber\u00e4ttade detta f\u00f6r mig vad hade jag t\u00e4nkt d\u00e5? Eller vad tror jag egentligen att min pappa k\u00e4nner? Tycker han att jag \u00e4r en d\u00e5lig och otacksam dotter?<\/p>\n

N\u00e4r jag t\u00e4nker dessa tankar, s\u00e5 g\u00e5r jag f\u00f6rbi en liten smutsig borttappad nalle som n\u00e5gon har satt p\u00e5 en sten vid stigen. Det syns hur \u00e4lskad han \u00e4r f\u00f6r han \u00e4r ordentligt sliten. N\u00e5gon har tappat sin fina v\u00e4n och l\u00e4ngtar s\u00e4ker massor efter honom. Varf\u00f6r \u00e4r det s\u00e5 sv\u00e5rt att se p\u00e5 mig sj\u00e4lv med andras \u00f6gon? Att se att \u00e4ven om jag \u00e4r tufsig och sliten, s\u00e5 \u00e4r jag \u00e4lskad. En av mina finaste v\u00e4nner tackade nej i fredags till en middag med mig f\u00f6r att hon k\u00e4nde sig sliten och det enda jag k\u00e4nde var empati f\u00f6r henne och hoppades att hon kunde vila sig pigg. S\u00e5 varf\u00f6r skulle inte det g\u00e4lla mig?<\/p>\n

Vi \u00e4r snabba p\u00e5 att d\u00f6ma oss sj\u00e4lva. Att tacka nej \u00e4r n\u00e5got vi ofta g\u00f6r f\u00f6r att vi har en god anledning att tacka nej. Och det vore f\u00f6rf\u00e4rligt om hela tiden gjorde saker vi inte ville, f\u00f6rf\u00e4rligt b\u00e5de mot oss sj\u00e4lva och den vi tackar ja till.<\/p>\n

S\u00e5 att tr\u00e4na p\u00e5 att s\u00e4g nej till andra och framf\u00f6r allt till Mr D\u00e5ligt Samvete \u00e4r inte alltid s\u00e5 l\u00e4tt. D\u00e5 kan det vara sk\u00f6nt att f\u00e5 vila lite i att man \u00e4r \u00e4lskad – trots allt – eller kanske helt enkelt p\u00e5 grund av allt.<\/p>\n

.<\/p>\n

\"\"<\/a><\/p>\n\n\n