{"id":4705,"date":"2013-02-19T14:40:04","date_gmt":"2013-02-19T13:40:04","guid":{"rendered":"http:\/\/www.mariahelander.se\/?p=4705"},"modified":"2013-02-19T14:40:04","modified_gmt":"2013-02-19T13:40:04","slug":"att-ge-plats-for-bade-liten-och-stor-inom-sig","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/www.mariahelander.se\/?p=4705","title":{"rendered":"Att ge plats f\u00f6r b\u00e5de liten och stor inom sig"},"content":{"rendered":"

Ibland tar det bara emot. Det d\u00e4r att s\u00e4tta ned f\u00f6tterna p\u00e5 det kalla golvet och kliva ur s\u00e4ngens varma kram. Idag var en s\u00e5dan dag. Jag kunde knappt \u00f6ppna \u00f6gonen n\u00e4r jag snubblade upp och famlade min v\u00e4g till badrummet. Tr\u00f6ttheten satt som en bl\u00f6t yllerock \u00f6ver hela mig. Men eftersom arbete v\u00e4ntade p\u00e5 datorn, petade jag i mig mina vitaminer, min gr\u00f6na smoothie och en blandning av tranb\u00e4rsjucie, med multipulvret som jag ber\u00e4ttade om ig\u00e5r – \u00e4ven om mitt tr\u00f6tta jag helst hade velat goffa i sig rostat br\u00f6d med Nutella. Saktade b\u00f6rjade livet \u00e5terv\u00e4nda och jag hann med lite arbete innan min v\u00e4n och kollega Lina<\/a> d\u00f6k upp.<\/p>\n

Vi skulle ha en ”walk en talk” ett jobbm\u00f6te under en promenad i skogen. Ett fantastiskt s\u00e4tt att kombinera dagsljus, r\u00f6relse och kreativa samtal.<\/p>\n

\"lina\"<\/a>Underbara Lina som har m\u00e5nga str\u00e4ngar p\u00e5 sin lyra har tidigare i sin karri\u00e4r arbetat med hundar och har ett underbart s\u00e4tt att l\u00e4sa av b\u00e5de m\u00e4nniskor och djurs s\u00e4tt att kommunicera. Hon hj\u00e4lpte mig under v\u00e5r\u00a0promenad\u00a0att f\u00f6rst\u00e5 varf\u00f6r Selma g\u00f6r som hon g\u00f6r i vissa situationer och gav mig en handfull kloka verktyg till att hj\u00e4lpa Selma och mig att ha ett b\u00e4ttre samarbete.<\/p>\n

Men det b\u00e4sta av allt med promenaden var att Lina hj\u00e4lpte mig att l\u00e4mna kvar Fr\u00f6ken Duktig hemma. Arbetssamtalen diskade vi av ganska snabbt och sen var vi bara tv\u00e5 m\u00e4nniskor – med fel, brister, problem och\u00a0alldeles\u00a0underbara. Tv\u00e5 f\u00f6rvirrade tjejer, som f\u00f6rs\u00f6ker hitta styrfart i livet. Och vi kunde konstatera att ibland \u00a0f\u00e5r vi bara luta oss tillbaka och s\u00e4ga ”Jag vet inte hur livet ska levas och lyckan ska uppn\u00e5s. Jag vet inte vad som \u00e4r r\u00e4tt eller ens vad jag vill. Men jag k\u00e4nner en tillit till att saker och ting kommer att bli bra.”<\/p>\n

\"mellis\"<\/a><\/p>\n

 <\/p>\n

V\u00e4l hemma drack jag varm choklad (gjort p\u00e5 mandelmj\u00f6lk, raw kakao och agavesirap) och \u00e5t en gluten, mj\u00f6lk och sockerfri muffins. Ett st\u00e4rkande och riktigt smaskigt ”mellis”. Fortfarande inte rostat br\u00f6d med Nutella, men en kompromiss mellan Fr\u00f6ken Duktig och Syster Slarver. Under tiden jag drack v\u00e4rmande choklad hade jag ett l\u00e5ngt och viktigt samtal med min far. Viktigt p\u00e5 s\u00e5 s\u00e4tt att jag fortsatte att vara oduktig och kunde trots det tanka n\u00e4rhet och bekr\u00e4ftelse fr\u00e5n pappa.<\/p>\n

Och vet ni vad – det \u00e4r s\u00e5 sk\u00f6nt att vara oduktig och liten ibland. Man blir s\u00e5 f\u00f6rbannat tr\u00f6tt av att alltid vara duktig och stor. Att vara m\u00e4nniska \u00e4r att k\u00e4nna behov av att b\u00e5de vara duktig och slarvig. Att vara en sj\u00e4lvempatisk m\u00e4nniska \u00e4r att ge plats f\u00f6r b\u00e5de stor och liten inom sig. S\u00e5 idag har jag \u00f6vat mig p\u00e5 att vara sj\u00e4lvempatisk – med hj\u00e4lp av mina n\u00e4ra.<\/p>\n

\"pappa\"<\/a><\/p>\n

 <\/p>\n\n\n