{"id":4911,"date":"2013-03-22T06:42:31","date_gmt":"2013-03-22T05:42:31","guid":{"rendered":"http:\/\/www.mariahelander.se\/?p=4911"},"modified":"2013-03-22T06:42:31","modified_gmt":"2013-03-22T05:42:31","slug":"maja-berattar-om-radslan-for-att-ha-ont-i-sjalen","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/www.mariahelander.se\/?p=4911","title":{"rendered":"Maja ber\u00e4ttar om r\u00e4dslan f\u00f6r att ha ont i sj\u00e4len."},"content":{"rendered":"

Maja ber\u00e4ttar:<\/em><\/p>\n

– Du f\u00e5r aldrig f\u00f6rsvinna ur mitt liv, sa jag till Nadja en kv\u00e4ll framf\u00f6r en halvbra tevedeckare. Hon sl\u00e4ppte teven med blicken och s\u00e5g forskande p\u00e5 mig.
\n– Varf\u00f6r skulle jag f\u00f6rsvinna?
\n– Bra saker har en tendens att f\u00f6rsvinna. Murphys lag, du vet, \u201dKan det j\u00e4vlas, d\u00e5 ska det j\u00e4vlas.\u201d, jag str\u00e4ckte mig efter chipssk\u00e5len p\u00e5 soffbordet och tog upp en handfull flottiga smuliga potatisspillror.
\nNadja tittade p\u00e5 mig med ett litet\u00a0tillbakah\u00e5llet\u00a0leende, medan jag stoppade munnen full med chips. Pl\u00f6tsligt lutade hon sig fram mot mig och satte sina l\u00e4ppar t\u00e4tt mot mitt \u00f6ra s\u00e5 jag kunde k\u00e4nna hennes varma andedr\u00e4kt skicka rysningar genom min h\u00e5rbotten.
\n-Murphy, v\u00e4ste hon, den j\u00e4veln ligger numera begravd p\u00e5 min bakg\u00e5rd. S\u00e5 han kommer aldrig mera st\u00f6ra m\u00e4nskligheten. Hon gav mig en bl\u00f6t puss p\u00e5 \u00f6rat s\u00e5 det ekade i mina \u00f6rong\u00e5ngar och jag kunde inte l\u00e5ta bli att skratta \u00e5t hennes barnsliga utspel.<\/p>\n

Efter det pratade vi inte mer om separationer. Vilket s\u00e4kert inte \u00e4r konstigt, f\u00f6r varf\u00f6r ska man f\u00f6ruts\u00e4tta att man g\u00e5r ifr\u00e5n varandra? Jag hade en kollega som gjorde en bodelning med sin sambo, redan n\u00e4r de flyttade ihop och skrev kontrakt p\u00e5 hur en separation skulle g\u00e5 till – med vem som skulle flytta och vem som skulle bo kvar och andra f\u00f6rnuftiga detaljer. V\u00e4ldigt praktiskt och \u00f6desm\u00e4ttat att skriva en skilsm\u00e4ssohandbok redan innan man g\u00e5r till altaret. Och visst gick de skilda v\u00e4gar. Undrar om de hade nytta av sin bodelningsplan?<\/p>\n

S\u00e5 varf\u00f6r skulle jag noja \u00f6ver att Nadja skulle f\u00f6rsvinna ur mitt liv? \u00c4r inte det ganska patetiskt att g\u00e5 omkring och oroa sig \u00f6ver en kommande ensamhet. Men lyckan skr\u00e4ms, f\u00f6r jag \u00e4r r\u00e4dd att den ska f\u00f6rsvinna eller ta slut. Som om jag inte f\u00f6rtj\u00e4nar att vara glad. Mitt favoritcitat \u00e4r n\u00e4r Douglas Adams uttrycker det i Liftarens Guide till Galaxen\u00a0\u201cN\u00e4r n\u00e5gonting som inte kan g\u00e5 s\u00f6nder, g\u00e5r s\u00f6nder, s\u00e5 sker det p\u00e5 ett st\u00e4lle som \u00e4r om\u00f6jligt att komma \u00e5t f\u00f6r att reparera.\u201d Det \u00e4r lagen om alltings j\u00e4vlighet.\u00a0 <\/em><\/p>\n

Om jag inte v\u00e5gar vara lycklig f\u00f6r att jag \u00e4r beredd p\u00e5 att den snart ska ta slut eller att jag snart kommer att bli besviken, d\u00e5 ger jag mig sj\u00e4lv aldrig m\u00f6jlighet att vara lycklig. Det \u00e4r som att g\u00f6ra en rotfyllning tv\u00e5 g\u00e5nger \u2013 den f\u00f6rsta g\u00e5ngen i tankarna n\u00e4r jag \u00e4r r\u00e4dd f\u00f6r tandl\u00e4karbes\u00f6ket och den andra n\u00e4r jag v\u00e4l g\u00e5r dit. Ist\u00e4llet borde jag ladda upp ordentligt med gl\u00e4dje, s\u00e5 jag \u00e4r b\u00e4ttre rustad n\u00e4r n\u00e5got jobbigt intr\u00e4ffar. Fast va fan, ibland undrar jag om vi inte \u00e4r lyckofascister allihopa. Man ska<\/i> alltid str\u00e4va mot ett Dalai Lama leende p\u00e5 l\u00e4pparna och Julia Roberts liv. \u00c5ngest och sorg \u00e4r fult och farligt, s\u00e5 d\u00e4rf\u00f6r medicinerar vi bort k\u00e4nslorna eller mediterar eller skaffar oss en bebis eller en \u00e4lskare eller snortar koks. Ibland undrar jag om det inte \u00e4r den hysteriska lyckofascismen som driver m\u00e4nniskor att spr\u00e4tta upp sina handleder eller sj\u00e4lvmedicinera med mat och sprit n\u00e4r det v\u00e4rker i sj\u00e4len.<\/p>\n

\u201dDu f\u00f6rtj\u00e4nar att vara lycklig! R\u00e4ck ut tungan \u00e5t Murphy och njut av stunden!\u201d l\u00e4ste jag p\u00e5 en av dessa kl\u00e4mk\u00e4cka lyckobloggar en g\u00e5ng. Men kom igen, vi f\u00f6rtj\u00e4nar att vara miserabla ocks\u00e5. K\u00e4nna hela j\u00e4vla f\u00e4rgpaletten med dystra k\u00e4nslor. Vad \u00e4r det annars om inte r\u00e4dslan eller skr\u00e4cken f\u00f6r blues som driver folk till att kliva upp p\u00e5 en pall och h\u00e4nga sig i en lampkrok. Kanske skulle vi alla m\u00e5 b\u00e4ttre om vi kunde till\u00e5ta oss sj\u00e4lva vara ledsna och deppiga. S\u00e5rbar. Klart vi blir l\u00e4mnade. Alla blir l\u00e4mnade. Och det g\u00f6r ont, men det \u00e4r ocks\u00e5 okej. Eller?<\/p>\n\n\n