{"id":5034,"date":"2013-05-04T05:51:46","date_gmt":"2013-05-04T04:51:46","guid":{"rendered":"http:\/\/www.mariahelander.se\/?p=5034"},"modified":"2013-05-04T06:01:27","modified_gmt":"2013-05-04T05:01:27","slug":"ar-vi-hogkansliga-allihopa","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/www.mariahelander.se\/?p=5034","title":{"rendered":"\u00c4r vi h\u00f6gk\u00e4nsliga allihopa?"},"content":{"rendered":"<p>I mitt arbete som samtalsterapeut m\u00f6ter jag m\u00e5nga olika verktyg f\u00f6r att kunna veta hur man p\u00e5 b\u00e4sta s\u00e4tt ska kunna hj\u00e4lpa m\u00e4nniskor. Vi kan anv\u00e4nda diagnoser och\u00a0kategoriserar, f\u00f6r att veta hur vi ska behandla olika symptom. Det \u00e4r ocks\u00e5 tr\u00f6sterikt f\u00f6r individen att k\u00e4nna att s\u00e4ttet man reagerar p\u00e5 eller hur man k\u00e4nner sig inte \u00e4r n\u00e5got konstigt, n\u00e5got som \u00e4r fel eller ens ovanligt. Mitt arbete har ocks\u00e5 gjort att jag \u00e4r oerh\u00f6rt f\u00f6rsiktig med att dela in m\u00e4nniskor i olika bokstavskombinationer, \u00e4ven om ocks\u00e5 kan f\u00e5 mycket kunskap och hj\u00e4lp n\u00e4r det kommer till att acceptera oss sj\u00e4lva.<\/p>\n<p><strong>Om vi har liknande drag och reagerar p\u00e5 samma s\u00e4tt s\u00e5 f\u00e5r vi inte gl\u00f6mma att vi \u00e4r individer.<\/strong> Precis som ett visst beteende kan p\u00e5minna om Asperger eller ADHD, kan de ocks\u00e5 ha andra orsaker. P\u00e5 samma s\u00e4tt olika verktyg kan hj\u00e4lpa, s\u00e5 kan de ocks\u00e5 l\u00e4gga krokben f\u00f6r r\u00e4tt hj\u00e4lp. En l\u00e4rare p\u00e5 min psykoterapiutbildning ber\u00e4ttade hur ledsamt det \u00e4r att s\u00e5 m\u00e5nga barn fick diagnosen ADD eller ADHD, n\u00e4r hon menade att de borde se efter hur barnen hade det hemma f\u00f6rst.<\/p>\n<p><strong>Jag har f\u00f6ljt debatten kring HSP &#8211; H\u00f6gk\u00e4nslig personlighet<\/strong> och den \u00e4r ganska sp\u00e4nnande. Enligt vissa forskare f\u00f6ds en H\u00f6gk\u00e4nslig person\u00a0med ett nervsystem som \u00e4r k\u00e4nsligare \u00e4n hos genomsnittet. De kan inte filtrera\u00a0intryck och stimuli,\u00a0som de ocks\u00e5\u00a0bearbetar p\u00e5 ett djupare plan vilket leder till att de\u00a0l\u00e4tt blir \u00f6verstimulerade och\u00a0emellan\u00e5t beh\u00f6ver\u00a0dra sig undan. Deras\u00a0k\u00e4nsliga nervsystem g\u00f6r dem\u00a0ocks\u00e5\u00a0till\u00a0kreativa, intuitiva, beg\u00e5vade och djupsinniga\u00a0m\u00e4nniskor med\u00a0stor\u00a0inlevelsef\u00f6rm\u00e5ga.<\/p>\n<p><strong>Varje generation f\u00f6r med sig nya personlighetsdrag och psykiska tillst\u00e5nd.<\/strong> Freud var f\u00f6rst med att beskriva hysteri, under 80-talet d\u00f6k begreppet utbr\u00e4ndhet upp. Vad jag funderar kring \u00e4r om det inte \u00e4r s\u00e5 att vi har ett samh\u00e4lle som skapar h\u00f6gk\u00e4nslighet. Vi pressar m\u00e4nniskors uppm\u00e4rksamhet, stressniv\u00e5er och informationskapacitet till max, vilket g\u00f6r att vi blir utmattade n\u00e4r vi inte ger oss tillr\u00e4ckligt med \u00e5terh\u00e4mtning. Om man dessutom \u00e4r en empatisk, lyh\u00f6rd och \u00f6ppen m\u00e4nniska s\u00e5 \u00e4r det l\u00e4tt att bli \u201c\u00f6verhettad\u201d och \u00e4ven utveckla HSP-egenskaper d\u00e4rf\u00f6r att den v\u00e4nstra hj\u00e4rnhalvan kan bli mindre funktionell vid stress.<\/p>\n<p style=\"text-align: left;\"><a href=\"https:\/\/www.mariahelander.se\/wordpress\/wp-content\/uploads\/h\u00f6gk\u00e4nslig.jpg\"><img loading=\"lazy\" decoding=\"async\" class=\"aligncenter  wp-image-5078\" alt=\"h\u00f6gk\u00e4nslig\" src=\"https:\/\/www.mariahelander.se\/wordpress\/wp-content\/uploads\/h\u00f6gk\u00e4nslig.jpg\" width=\"371\" height=\"494\" srcset=\"https:\/\/www.mariahelander.se\/wordpress\/wp-content\/uploads\/h\u00f6gk\u00e4nslig.jpg 757w, https:\/\/www.mariahelander.se\/wordpress\/wp-content\/uploads\/h\u00f6gk\u00e4nslig-600x800.jpg 600w, https:\/\/www.mariahelander.se\/wordpress\/wp-content\/uploads\/h\u00f6gk\u00e4nslig-225x300.jpg 225w\" sizes=\"auto, (max-width: 371px) 100vw, 371px\" \/><\/a><strong>N\u00e4r vi under en l\u00e5ng tid lever under stress blir v\u00e5ra hormoner och signalsubstanser i obalans, binjurarna kan bli inflammerade och sk\u00f6ldk\u00f6rteln utmattad.<\/strong> Det kan inneb\u00e4ra att du f\u00e5r personlighetsf\u00f6r\u00e4ndringar i form av k\u00e4nslom\u00e4ssig \u00f6verk\u00e4nslighet, l\u00e4tt blir orolig eller panikslagen, skenande tankar, k\u00e4nner dig \u00f6verv\u00e4ldigad, f\u00e5r sv\u00e5rt att sova och snabbt kan bli arg eller irriterad. Dessa symptom kan bero p\u00e5 att du har brist p\u00e5 gladhormonet serotonin och f\u00f6r mycket av stresshormonet noradrenalin. Och eftersom kroppen d\u00e5 jobbar stenh\u00e5rt ed att f\u00f6rs\u00f6ka lugna ned dig, har du troligen ett \u00f6verskott av signalsubstansen GABA som lugnar s\u00e5 mycket att du kan bli utmattad och ha dig sv\u00e5rt att ta dig f\u00f6r saker.<\/p>\n<p style=\"text-align: left;\"><strong>Det allra viktigaste \u00e4r att bromsa den skenande kroppen och b\u00f6rja varva ned.<\/strong> Unna sig \u00e5terh\u00e4mtning och vila. Kanske det kan vara en id\u00e9 att under en period pr\u00f6va olika bioidentiska hormoner &#8211; en bra boktips \u00e4r Mia Lundins <em><a href=\"http:\/\/www.adlibris.com\/se\/product.aspx?isbn=9197957925\" target=\"_blank\">Kaos i kvinnohj\u00e4rnan<\/a>\u00a0<\/em>en superbra bok som hj\u00e4lper dig att hitta r\u00e4tt balans i hormondjungeln.<\/p>\n<p style=\"text-align: left;\"><strong>Sj\u00e4lvklart \u00e4r jag inte ute efter att ta ifr\u00e5n n\u00e5gon sin diagnos.<\/strong> Det \u00e4r fantastiskt att vi har m\u00f6jligheten att hitta verktyg att f\u00f6rst\u00e5 det som hamnar utanf\u00f6r det samh\u00e4llet kallar f\u00f6r normal. Jag \u00e4r mest\u00a0fascinerad \u00f6ver vad det h\u00e4r samh\u00e4llet g\u00f6r med oss. Unga tjejer som tappar lusten att leva, unga m\u00e4n som \u00e4r s\u00e5 stressade att de inte orkar kliva ur s\u00e4ngen, pressade, stressade, utbr\u00e4nda och utmattade m\u00e4nniskor. V\u00e5gar vi kliva av karusellen?<\/p>\n<p style=\"text-align: center;\">\n\n<!-- Facebook Like Button v1.9.6 BEGIN [http:\/\/blog.bottomlessinc.com] -->\n<iframe src=\"http:\/\/www.facebook.com\/plugins\/like.php?href=https%3A%2F%2Fwww.mariahelander.se%2F%3Fp%3D5034&amp;layout=standard&amp;show_faces=false&amp;width=450&amp;action=like&amp;colorscheme=light\" scrolling=\"no\" frameborder=\"0\" allowTransparency=\"true\" style=\"border:none; overflow:hidden; width:450px; height: 30px; align: left; margin: 2px 0px 2px 0px\"><\/iframe>\n<!-- Facebook Like Button END -->\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"<p>I mitt arbete som samtalsterapeut m\u00f6ter jag m\u00e5nga olika verktyg f\u00f6r att kunna veta hur man p\u00e5 b\u00e4sta s\u00e4tt ska kunna hj\u00e4lpa m\u00e4nniskor. Vi kan anv\u00e4nda diagnoser och\u00a0kategoriserar, f\u00f6r att veta hur vi ska behandla olika symptom. Det \u00e4r ocks\u00e5 tr\u00f6sterikt f\u00f6r individen att k\u00e4nna att s\u00e4ttet man reagerar p\u00e5 eller hur man k\u00e4nner sig [&hellip;]<\/p>\n","protected":false},"author":2,"featured_media":0,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"_jetpack_memberships_contains_paid_content":false,"footnotes":""},"categories":[480],"tags":[256,488,483,42,778,125],"class_list":["post-5034","post","type-post","status-publish","format-standard","hentry","category-psykisk-ohalsa","tag-angest","tag-hogkanslig","tag-hormoner","tag-oro","tag-stress","tag-stresshantering"],"jetpack_featured_media_url":"","jetpack_sharing_enabled":true,"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/www.mariahelander.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/5034","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/www.mariahelander.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/www.mariahelander.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.mariahelander.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/users\/2"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.mariahelander.se\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fcomments&post=5034"}],"version-history":[{"count":10,"href":"https:\/\/www.mariahelander.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/5034\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":5125,"href":"https:\/\/www.mariahelander.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/5034\/revisions\/5125"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/www.mariahelander.se\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fmedia&parent=5034"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.mariahelander.se\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fcategories&post=5034"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.mariahelander.se\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Ftags&post=5034"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}