{"id":5080,"date":"2013-04-23T04:52:45","date_gmt":"2013-04-23T03:52:45","guid":{"rendered":"http:\/\/www.mariahelander.se\/?p=5080"},"modified":"2013-04-23T04:52:45","modified_gmt":"2013-04-23T03:52:45","slug":"annorlunda-behover-inte-vara-fel","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/www.mariahelander.se\/?p=5080","title":{"rendered":"Annorlunda beh\u00f6ver inte vara fel"},"content":{"rendered":"

Vissa kommentarer jag f\u00e5r p\u00e5 bloggen beh\u00f6ver lyftas fram s\u00e5 fler kan l\u00e4sa det. H\u00e4r kommer ett viktigt inl\u00e4gg som skrev h\u00e4romnatten under min artikel om sj\u00e4lvmord H\u00e4v tabun och r\u00e4dda liv!<\/a><\/p>\n

”Den h\u00e4r natten g\u00e5r i l\u00e4sandets tecken. Det stormar ute och det \u00e4r ganska mysigt att sitta inomhus och l\u00e4sa. Inte f\u00f6r att jag brukar vara ute mitt i natten direkt. Det \u00e4r n\u00e4stan ett \u00e5r sedan detta inl\u00e4gg med kommentarer skrevs men jag s\u00e5g det nu och m\u00e5ste bara s\u00e4ga att jag blir glad. Glad f\u00f6r att det finns fler \u00e4n jag som pratar. Jag menar nu att prata om att m\u00e5 d\u00e5ligt i sj\u00e4len \u00f6ver huvud taget.<\/p>\n

Sj\u00e4lvmord \u00e4r fruktansv\u00e4rt, jag gjorde ett par ganska tafatta f\u00f6rs\u00f6k att ta mitt liv f\u00f6r ca trettio \u00e5r sedan. Jag ville ju egentligen f\u00e5 hj\u00e4lp men visste inte hur. Det dr\u00f6jde tills f\u00f6r tre \u00e5r sedan innan jag fick svar p\u00e5 varf\u00f6r jag inte fungerar som andra, varf\u00f6r jag k\u00e4nt mig udda och utanf\u00f6r hela livet.<\/p>\n

N\u00e4r jag fick mina diagnoser s\u00e5 best\u00e4mde jag mig ganska snabbt f\u00f6r att jag inte t\u00e4nkte g\u00e5 med p\u00e5 samh\u00e4llets sk\u00e4ms-st\u00e4mpel. S\u00e5 fort jag tycker att det beh\u00f6vs eller passar sig s\u00e5 pratar jag om mitt s\u00e4tt att fungera. M\u00e5nga tycker s\u00e4kert att jag \u00e4r konstig, men vad g\u00f6r det, jag har iaf k\u00e4nt mig konstig redan i fyrtio\u00e5tta \u00e5r.<\/p>\n

M\u00e5nga vill s\u00e4kert inte h\u00f6ra hur andra m\u00e5r, en del l\u00e4mnar rummet n\u00e4r jag beskriver hur mitt och min dotters liv kan se ut ibland. Dom orkar v\u00e4l inte. Men vi har inget val, vi m\u00e5ste orka med v\u00e5ra funktionshinder. Men jag t\u00e4nker inte sk\u00e4mmas f\u00f6r att jag \u00e4r den jag \u00e4r! Att jag st\u00e5r p\u00e5 mig och tar plats och v\u00e4grar sk\u00e4mmas, det hoppas och tror jag \u00e4r b\u00e4sta s\u00e4ttet att visa min dotter att hon inte beh\u00f6ver g\u00f6ra det heller. Att hon och jag duger som vi \u00e4r. Att annorlunda inte beh\u00f6ver vara fel.<\/p>\n

Men vi beh\u00f6ver vara m\u00e5nga och vi beh\u00f6ver prata mycket, mycket, mycket f\u00f6r att det till slut ska bli ok att bejaka sj\u00e4lens m\u00e5ende. Det ska vara lika sj\u00e4lvklart att prata om hur vi m\u00e5r i sj\u00e4len, och att s\u00f6ka hj\u00e4lp f\u00f6r det som att s\u00f6ka hj\u00e4lp f\u00f6r huvudv\u00e4rk eller ett brutet ben. Eller hur? N\u00e4r jag f\u00f6r fyra eller fem \u00e5r sedan gick till v\u00e5rdcentralen och bad om en remiss till psykiatrin f\u00f6r att jag ville g\u00e5 igenom en neuropsykiatrisk utredning s\u00e5 svarade l\u00e4karen mig ”Vad d\u00e5, tror du att du \u00e4r sjuk i huvudet eller?” Jag vill inte att n\u00e5gon annan ska f\u00e5 ett s\u00e5dant svar. Det var inte kul. S\u00e5dana f\u00f6rdomar m\u00e5ste bort! Ska nog skriva om det h\u00e4r p\u00e5 min egen blogg<\/a> ocks\u00e5 faktiskt. Tack Maria, f\u00f6r att du \u00e4r s\u00e5 klok och skriver om s\u00e5 viktiga saker!” \"ont\"<\/a><\/p>\n\n\n