{"id":616,"date":"2010-09-23T06:07:52","date_gmt":"2010-09-23T05:07:52","guid":{"rendered":"http:\/\/www.mariahelander.se\/?p=616"},"modified":"2010-09-23T06:09:13","modified_gmt":"2010-09-23T05:09:13","slug":"socker-och-snabba-kolhydrater","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/www.mariahelander.se\/?p=616","title":{"rendered":"Tema: mat – Socker och snabba kolhydrater"},"content":{"rendered":"

Alla f\u00f6ds vi till att tycka om socker. Det s\u00f6ta i maten \u00e4r hj\u00e4rnans favoritn\u00e4ring, d\u00e4rf\u00f6r att det ger snabbt br\u00e4nsle.\u00a0 N\u00e4r du k\u00e4nner dig tr\u00f6tt, har l\u00e5gt blodsocker eller \u00e4r stressad, signalerar hj\u00e4rnan att du vill ha n\u00e5got uppiggande i form av socker eller andra snabba kolhydrater. Vissa dricker en kopp kaffe, andra tar en sm\u00f6rg\u00e5s eller en chokladbit f\u00f6r att f\u00e5 nya krafter. Vi svenskar \u00e4ter mest godis i hela v\u00e4rlden \u2013 17 kilo per person och \u00e5r! Det \u00e4r dessutom genomsnitt och eftersom vi fortfarande har en del m\u00e5ttfulla personer i v\u00e5rt avl\u00e5nga land, inneb\u00e4r det att m\u00e5nga garanterat \u00e4ter mer \u00e4n dessa 17 kilo socker, inklusive f\u00e4rg\u00e4mnen, gelantin, E-medel, kakaosm\u00f6r, fett och majsst\u00e4rkelse.<\/p>\n

<\/a>\"\"<\/a><\/p>\n

Att s\u00e5 m\u00e5nga av oss \u00e4r s\u00e5 f\u00f6rtjusta i socker, beror p\u00e5 att det kickar ig\u00e5ng v\u00e5rt bel\u00f6ningssystem. N\u00e4r du f\u00e5r n\u00e5got s\u00f6tt p\u00e5 tungan, fris\u00e4tts lugnande gladhormoner inom dig \u2013 dopamin, endorfin och v\u00e5rt eget morfin; opiater. Vissa forskare j\u00e4mst\u00e4ller sockrets p\u00e5verkan med droger \u2013 din hj\u00e4rna \u00e4lskar socker! Runt 15 procent av befolkningen uppvisar ett rent beroende av socker. Professor Charlotte Erlansson-Albertsson, som forskar om aptitreglering menar att socker inte \u00e4r enbart energi f\u00f6r de h\u00e4r personerna. Det kan vara en av livets probleml\u00f6sare. \u201dDet verkar som om stress lindras av s\u00f6tsaker\u201d s\u00e4ger hon i en intervju till Idagsidan i Svenska Dagbladet.<\/p>\n

Socker och vikten <\/strong>
\nDet viktigaste hormonet som p\u00e5verkar din vikt \u00e4r insulinet. Detta lilla fiffiga hormon styr kroppens hantering av kolhydrater och fett. N\u00e4r du \u00e4ter en kolhydratrik, fettsn\u00e5l kost, som s\u00e5 m\u00e5nga bantningsgurus f\u00f6respr\u00e5kar, h\u00f6js v\u00e5rt blodsocker. Hj\u00e4rnan tvingar insulinet att s\u00e4nka blodsockret till en behaglig normalniv\u00e5. H\u00f6ga niv\u00e5er av insulin i blodet, g\u00f6r att fettcellerna suger upp n\u00e4rings\u00e4mnen ur blodet och lagrar dem som fett. Dessutom binder hormonet inneh\u00e5llet i fettcellerna \u2013 som helt enkelt v\u00e4grar att sl\u00e4ppa ifr\u00e5n sig fettet s\u00e5 l\u00e4nge halterna av insulin \u00e4r h\u00f6ga i blodet.\u00a0 Om du \u00e4ter en baguette med brieost och salami \u00e4r det inte, osten och korven som g\u00f6r dig fet, det \u00e4r sj\u00e4lva baguetten.<\/p>\n

Ju mer ditt blodsocker far upp och ned, jagat av hormonet insulin, desto starkare blir din l\u00e4ngtan efter s\u00f6tsaker. F\u00f6r n\u00e4r blodsockret dalar, signalerar din hj\u00e4rna att du beh\u00f6ver socker f\u00f6r att f\u00e5 upp niv\u00e5n igen.<\/p>\n

Men en r\u00e5gmacka \u00e4r v\u00e4l inte socker?<\/strong>
\nEn r\u00e5gmacka \u00e4r enkelt sagt: socker. Kolhydrater \u00e4r en kemisk samlingsbeteckning f\u00f6r ett stort antal olika \u00e4mnen, bland annat socker, st\u00e4rkelse och kostfibrer. Dessa, snabba s\u00e5v\u00e4l som l\u00e5ngsamma, bryts alla ned i magen till enkla sockerarter innan det sugs upp i tarmen och vidare ut i blodet. Allt som inneh\u00e5ller mycket kolhydrater \u2013 potatis, br\u00f6d, pasta, ris, mj\u00f6l, majsst\u00e4rkelse och socker \u2013 omvandlas av kroppen till socker. <\/strong><\/p>\n

Bukspottsk\u00f6rteln s\u00e4tter ig\u00e5ng att tillverka insulin n\u00e4r du tuggar i dig din r\u00e5gmacka, d\u00e4rf\u00f6r att blodsockret h\u00f6js. Insulinets uppgift \u00e4r nu, lite f\u00f6renklat, att knuffa in sockret i fettcellerna s\u00e5 blodsockerniv\u00e5n – som h\u00f6jdes av den lilla mackan – sjunker. Under tiden som insulinniv\u00e5n \u00e4r h\u00f6g kan inte energin som redan finns lagrad i dina fettceller anv\u00e4ndas som br\u00e4nsle av din kropp. Vad som h\u00e4nder \u00e4r allts\u00e5 att du blir hungrig trots att du precis har \u00e4tit, eftersom kroppen inte f\u00e5tt ut n\u00e5gon n\u00e4ring. Och ju mer kolhydrater det finns i det du \u00e4ter, desto mer kommer du vilja stoppa i dig. Du blir sugen p\u00e5 n\u00e5got s\u00f6tt efter en m\u00e5ltid – du kanske k\u00e4nner igen k\u00e4nslan?<\/p>\n

L\u00e5gt intag av kolhydrater i din kost ger tv\u00e4rtom l\u00e4gre blodsockerhalt och d\u00e4rmed l\u00e4gre insulinv\u00e4rden. D\u00e5 \u00f6kar fris\u00e4ttning av fett fr\u00e5n fettv\u00e4ven och din fettf\u00f6rbr\u00e4nning \u00f6kar.<\/p>\n

Du kan allts\u00e5 \u00e4ta dig m\u00e4tt och \u00e4nd\u00e5 minska i vikt. Om du drar ned p\u00e5 kolhydraterna och \u00e4ter tillr\u00e4ckligt med fett, s\u00e5 sk\u00f6ter kroppen resten sj\u00e4lv. Du g\u00e5r ned i vikt och \u00e4r m\u00e4tt \u2013 i st\u00e4llet f\u00f6r att sv\u00e4ltbanta. Du jobbar med kroppen i st\u00e4llet f\u00f6r mot den.<\/p>\n

Kanske det kan vara v\u00e4rt att fundera p\u00e5 hur mycket socker och kolhydrater du f\u00e5r i dig? T\u00e4nk om tr\u00f6ttheten du k\u00e4nner efter lunch beror p\u00e5 att du \u00e5t den d\u00e4r frallan med marmelad till frukost? Du har allt att vinna p\u00e5 att dra ned din sockerkonsumtion. Men som jag skrev ig\u00e5r \u2013 \u00e4ndra en liten vana i taget.<\/p>\n

(Texten \u00e4r h\u00e4mtad ur boken Helhetsmetoden som kommer ut p\u00e5 Nordstedts f\u00f6rlag efter \u00e5rsskiftet och \u00e4r skriven av min kollega Cathrine Sch\u00fcck och mig)<\/p>\n\n\n