{"id":6739,"date":"2014-04-20T09:15:48","date_gmt":"2014-04-20T08:15:48","guid":{"rendered":"http:\/\/www.mariahelander.se\/?p=6739"},"modified":"2014-04-21T07:47:09","modified_gmt":"2014-04-21T06:47:09","slug":"en-liten-skola-om-protein","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/www.mariahelander.se\/?p=6739","title":{"rendered":"En liten skola om protein"},"content":{"rendered":"

Nu mina v\u00e4nner har vi kommit till proteiner, ig\u00e5r pratade vi om fett <\/a>och i onsdags om kolhydrater <\/a>(socker). Protein \u00e4r ett grundmaterial som kroppen beh\u00f6ver f\u00f6r att bygga upp och reparera v\u00e4vnader, inre organ och enzymer. Det \u00e4r en v\u00e4sentlig del av alla levande celler och har en hel del olika funktioner, som att transportera (t.ex. hemoglobin som transporterar syre), reglera (t.ex insulin som bl.a. reglerar blodsockret), f\u00f6rsvara (t.ex. antikroppar) och f\u00f6rvara (t.ex. gluten som kan f\u00f6rvara kv\u00e4ve).<\/p>\n

Rent kemiskt best\u00e5r protein av en l\u00e5ng rad kedjor med\u00a0<\/span>aminosyror<\/strong>, minst 50 stycken (insulin best\u00e5r av 51 stycken).\u00a0Det finns hundratals olika aminosyror, men endast 20 stycken olika f\u00f6rekommer i de levande cellernas och vilka best\u00e4ms av\u00a0DNA\u00a0som enligt den\u00a0genetiska koden\u00a0anger vilka aminosyror som ska anv\u00e4ndas vid tillverkningen av proteinerna. \u00c5tta stycken av dessa aminosyror \u00e4r essentiella f\u00f6r den vuxna m\u00e4nniskan (tio stycken f\u00f6r det v\u00e4xande barnet), det vill s\u00e4ga att kroppen kan inte tillverka dem sj\u00e4lva utan beh\u00f6ver dem i f\u00f6dan.\u00a0<\/span><\/p>\n

\"Arginase-1CEV\"<\/a><\/p>\n

 <\/p>\n

Du beh\u00f6ver ca 1 gram protein per kroppsvikt per dag<\/strong> (1,5 gram om du tr\u00e4nar mycket). Men s\u00e4tt inte g\u00e5ng att v\u00e4g din mat, det enklaste s\u00e4ttet att veta att du f\u00e5r i dig tillr\u00e4ckligt \u00e4r att \u00e4ta en handflata proteinrik kost till varje frukost, lunch och middag. Du beh\u00f6ver inte \u00e4ta proteinrika mellanm\u00e5l om du inte tr\u00e4nar mer \u00e4n tv\u00e5 g\u00e5nger per dag. Kroppen bygger muskler utm\u00e4rkt med den maten den f\u00e5r genom frukosten, lunchen och middagen.<\/p>\n

Fullv\u00e4rdiga proteink\u00e4llor<\/strong>
\nProteink\u00e4llor som inneh\u00e5ller alla essentiella aminosyror \u00e4r
\n– animaliska produkter, som k\u00f6tt, \u00e4gg, mj\u00f6lkprotein
\n– sojaprodukter<\/p>\n

Icke fullv\u00e4rdiga proteink\u00e4llor<\/strong>
\nProdukter som saknar vissa av de essentiella aminosyrorna som man beh\u00f6ver kombinera f\u00f6r att f\u00e5 i sig tillr\u00e4ckligt (om du t.ex. \u00e4r vegetarian).
\n– spannm\u00e5l
\n– \u00e4rtor, b\u00f6nor och linser<\/p>\n

Det kan dock finnas anledning att undvika gluten, spannm\u00e5lsprodukter. Vi m\u00e4nniskor har bara \u00e4tit spannm\u00e5l de senaste 5 tusen \u00e5ren och vi har funnits till i ca 200 tusen \u00e5r. Och f\u00f6r drygt 100 \u00e5r sedan satte industrialiseringen fart vilket inneb\u00e4r processad mat, vilket inneb\u00e4r f\u00f6rs\u00e4mrad mat. Vi \u00e4ter stora m\u00e4ngder gluten idag, vilket ger en h\u00f6g stressbelastning p\u00e5 v\u00e5r kropp. Det kan skapa f\u00f6r\u00e4ndringar i v\u00e5ra tunntarmar och p\u00e5verkar kroppens signalsubstanser, som ger hyperaktivitet eller koncentrationssv\u00e5righeter. Idag kopplas m\u00e5nga av v\u00e5ra autoimmuna sjukdomar som astma och allergi ihop med gluten. Trots det \u00f6kar v\u00e5r konsumtion av mj\u00f6l varje \u00e5r. 1990 \u00e5t vi 50 kg mj\u00f6l\/\u00e5r – 2010 \u00e5t vi 80 kg mj\u00f6l\/\u00e5r.<\/p>\n

\"br\u00f6d\"<\/a><\/p>\n

Jag g\u00e5r just nu\u00a0Anna Hall\u00e9ns kostr\u00e5dgivarutbildning\u00a0<\/a>och den mesta av kunskaperna har jag f\u00e5tt via henne. Eventuella faktafel faller tillbaka p\u00e5 mig.<\/p>\n\n\n