\n
![\"1401165310145\"](\"https:\/\/www.mariahelander.se\/wordpress\/wp-content\/uploads\/1401165310145.jpg\")
<\/a><\/p>\n\n\nDu hade valt r\u00e4tt v\u00e4g och gick med stadiga kliv \u00e5t ditt m\u00e5l. Men pl\u00f6tsligt visade det sig att n\u00e5gon hade f\u00e4llt ett tr\u00e4d \u00f6ver v\u00e4gen! N\u00e4r du m\u00f6dosam hade kl\u00e4ttrat \u00f6ver tr\u00e4det s\u00e5 var det en stor grop p\u00e5 andra sidan som du ramlade i. Lite stukad och bl\u00e5slagen kl\u00e4ttrade du tappert upp ur gropen, f\u00f6r att hamna mitt i taggbuskar. Men trots allt gav du inte upp utan k\u00e4mpade vidare, \u00f6vertygad om att det \u00e4r r\u00e4tt v\u00e4g. N\u00e4r du b\u00f6rjade skymta ditt m\u00e5l s\u00e5g du pl\u00f6tsligt att det l\u00e5g h\u00f6gt uppe p\u00e5 ett brant berg. F\u00f6rtvivlad satte du dig ned vid sidan om v\u00e4gen och r\u00e5dfr\u00e5gade ditt eget hj\u00e4rta. Hj\u00e4rtat sa ”Det brinner en eld inom mig f\u00f6r m\u00e5let. Vi l\u00e5ter den inte slockna, utan kl\u00e4ttrar en liten bit i taget du och jag.” Du torkade svetten ur pannan och b\u00f6rjade kl\u00e4ttra. Efter ett tag uppt\u00e4ckte du att du inte l\u00e4ngre s\u00e5g m\u00e5let, du hade tagit en sidov\u00e4g som inte var lika brant. Du fr\u00e5gade \u00e5ter ditt hj\u00e4rta och hj\u00e4rtat sa ”S\u00e5 l\u00e4nge du har ditt m\u00e5l i sikte, finns d\u00e4r inga fel v\u00e4gar. Det blir bara lite kr\u00e5ngligare att hitta.” Du s\u00f6kte med blicken och s\u00e5g s\u00e5 sm\u00e5ningom m\u00e5let h\u00f6gt bland topparna och b\u00f6rjade din vandring igen.<\/p>\n
Efter ett tag m\u00e4rkte du att dina ben hade blivit starkare och att stegen inte var lika tunga. Du uppt\u00e4ckte de f\u00f6rr\u00e4diska groparna i tid och kunde hoppa \u00f6ver dem. Hj\u00e4rtat uppmanade dig d\u00e5 och d\u00e5 att det \u00e4r helt okej att s\u00e4tta sig vid sidan om v\u00e4gen och vila. Och du best\u00e4mde dig f\u00f6r att l\u00e5ta vandringen att bli rolig. S\u00e5 ibland bj\u00f6d du med en v\u00e4n som gjorde dig s\u00e4llskap, ibland tog du en sidov\u00e4g bara f\u00f6r att utsikten var lite finare och du k\u00f6pte dig nya fina skor som gjorde vandringen l\u00e4ttare.<\/p>\n
N\u00e5dde du ditt m\u00e5l? Det kanske inte \u00e4r det viktigaste i din egen saga, utan det viktigaste \u00e4r att du st\u00e4ndigt fr\u00e5gade ditt hj\u00e4rta om v\u00e4gen. D\u00e5 blir v\u00e4gen l\u00e4ttare, roligare och du ger dig tillr\u00e4ckligt med tid att bli starkare f\u00f6r att orka stegen.<\/p>\n
Nu kl\u00e4ttrar vi vidare.
\n<\/a><\/p>\n\n\n