P\u00e5 tisdagskv\u00e4llar h\u00e5ller min kollega och jag en kurs f\u00f6r kvinnor och m\u00e4n som vill g\u00e5 ned i vikt med hj\u00e4lp av KBT. Ig\u00e5r kv\u00e4ll kom diskussionen att handla mycket om sj\u00e4lvk\u00e4nsla. Vi konstaterade att det \u00e4r sv\u00e5rt att ta emot andra m\u00e4nniskors bekr\u00e4ftelse. Om n\u00e5gon s\u00e4ger n\u00e5got positivt om ens frisyr, ens prestation eller den nya koftan vi har p\u00e5 oss – s\u00e5 \u00e4r det sv\u00e5rt att ta emot det. Antingen s\u00e5 s\u00e4ger vi emot eller kanske f\u00f6rminskar den andras komplimang\u00a0 ”\u00c4sch, den h\u00e4r gamla trasan k\u00f6pte jag p\u00e5 rea -97”. Eller s\u00e5 tror vi inte p\u00e5 vad den andre s\u00e4ger ”Anna sa att jag var snygg, men egentligen menar hon tv\u00e4rtom” eller ”N\u00e4, s\u00e5 s\u00e4ger han bara f\u00f6r att vara sn\u00e4ll”. Det \u00e4r inte s\u00e5 konstigt att vi k\u00e4nner eller t\u00e4nker s\u00e5, f\u00f6r det \u00e4r sv\u00e5rt att ta emot n\u00e5got n\u00e4r vi inte tror p\u00e5 det sj\u00e4lva. Om jag inte tror att jag \u00e4r bra, s\u00e5 kommer jag inte lita p\u00e5 n\u00e4r n\u00e5gon annan s\u00e4ger det.<\/p>\n
Men det paradoxala mitt i detta \u00e4r att \u00e4ven om vi har sv\u00e5rt att ta emot komplimanger, s\u00e5 kommer vi alltid att jaga bekr\u00e4ftelse fr\u00e5n andra. Eftersom vi sj\u00e4lva inte talar om f\u00f6r oss att vi \u00e4r bra, s\u00e5 t\u00f6rstar v\u00e5rt inre efter att andra ska tala om det f\u00f6r oss. F\u00f6r de flesta av oss p\u00e5g\u00e5r det en st\u00e4ndig monolog inom oss om att vi borde sk\u00e4rpa oss, \u00e4r dumma, tr\u00e5kiga, fula, tjocka eller hoppl\u00f6sa. Vi talar om f\u00f6r oss att vi inte klarar vissa saker eller att vi borde bli b\u00e4ttre f\u00f6r att f\u00e5 beh\u00e5lla jobbet, partnern eller v\u00e5ra v\u00e4nner. Stygga inre kommentarer om oss sj\u00e4lva.<\/p>\n
F\u00f6r att b\u00f6rja bygga upp v\u00e5r sj\u00e4lvk\u00e4nsla \u00e4r det viktigt att ge motvikt till den h\u00e4r inre monologen. Att b\u00f6rja ber\u00f6mma oss sj\u00e4lva. Att se och bekr\u00e4fta det vi g\u00f6r och den vi \u00e4r. Det, mina v\u00e4nner, \u00e4r en viktig v\u00e4g till stabilare sj\u00e4lvk\u00e4nsla.<\/p>\n
Bekr\u00e4fta dig sj\u00e4lv<\/strong> Om du inte \u00e4r personen som tycker om att skriva, s\u00e5 ber\u00f6m dig sj\u00e4lv h\u00f6gt eller i tankarna under dagen. Uppm\u00e4rksamma dina positiva sidor och ta dig rollen av en god och bekr\u00e4ftande mor eller en b\u00e4sta kompis som ser det bra hos dig. \u00c4ven om det k\u00e4nns konstigt i b\u00f6rjan, s\u00e5 ge inte upp – forts\u00e4tt att bekr\u00e4fta dig sj\u00e4lv. Det kommer att g\u00e5 l\u00e4ttare och l\u00e4ttare. Och du kommer att m\u00e5 b\u00e4ttre och b\u00e4ttre.<\/p>\n\n\n
\nDet \u00e4r bara du som kan fylla p\u00e5 ditt bekr\u00e4ftelsekonto. Om du f\u00f6rlitar dig p\u00e5 att andra ska bekr\u00e4fta att du \u00e4r bra, kommer du st\u00e4ndigt att ha behov av mer och du f\u00e5r sv\u00e5rt att lita till din egen f\u00f6rm\u00e5ga. B\u00f6rja f\u00f6ra egenskapsdagbok. Skaffa dig en dagbok, d\u00e4r du varje kv\u00e4ll skriver ned tre positiva egenskaper som du har anv\u00e4nt dig av under dagen. T.ex. Jag var charmig<\/strong> mot kunden p\u00e5 jobbet. Jag var modig<\/strong> som ringde skattemyndigheten. Jag var sn\u00e4ll<\/strong> mot mig sj\u00e4lv n\u00e4r jag avstod bullen till fikat.<\/em> Kom ih\u00e5g att det ska handla om egenskaper och inte saker du presterar, som att du var duktig som diskade eller var ute och joggade.<\/p>\n