{"id":8166,"date":"2015-05-21T07:01:01","date_gmt":"2015-05-21T06:01:01","guid":{"rendered":"http:\/\/www.mariahelander.se\/?p=8166"},"modified":"2015-05-21T07:01:01","modified_gmt":"2015-05-21T06:01:01","slug":"kan-vi-bota-sockerknarkandet-med-mansklig-varme","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/www.mariahelander.se\/?p=8166","title":{"rendered":"Kan vi bota sockerknarkandet med m\u00e4nsklig v\u00e4rme?"},"content":{"rendered":"

Jag har tidigare pratat om sockerberoende<\/a> och att det i m\u00e5nga fall snarare handlar om hets\u00e4tning \u00e4n n\u00e5gon form av beroende. Sj\u00e4lva upplevelsen av att ha ett beroende g\u00f6r att m\u00e5nga k\u00e4nner att det handlar om allt eller inget. ”Om jag faller f\u00f6r frestelsen \u00e4r det k\u00f6rt” och det g\u00f6r att ”drogen” blir farlig och man g\u00f6r vad man kan f\u00f6r att undvika den.<\/p>\n

Den knarkande r\u00e5ttan<\/strong>
\nP\u00e5 70\u00ad-talet i USA gjorde men ett test p\u00e5 r\u00e5ttor, d\u00e4r de fick kokain i sin vattenflaska. R\u00e5ttorna blev beroende av drogen och valde om och om igen flaskan med kokain, trots att de \u00e4ven hade en flaska med vanligt vatten. Man drog slutsatsen att droger \u00e4r s\u00e5 beroendeframkallande att till och med r\u00e5ttor fastnar f\u00f6r dem. En professor i psykologi, Bruce Alexander, b\u00f6rjade ifr\u00e5gas\u00e4tta experimentet. R\u00e5ttan placerades i en bur helt sj\u00e4lv och den har ingenting annat att g\u00f6ra \u00e4n att ta droger. Han undrade vad som skulle h\u00e4nda om man testade experimentet p\u00e5 ett annat s\u00e4tt. S\u00e5 professorn\u00a0byggde d\u00e5 en fantastisk r\u00e5ttpark – en stor sp\u00e4nnande\u00a0bur, d\u00e4r r\u00e5ttorna hade f\u00e4rgglada bollar, det b\u00e4sta fodret en r\u00e5tta kan t\u00e4nka sig, tunnlar att uppt\u00e4cka i och massvis med andra r\u00e5ttor att bekanta sig med \u2013 allting en r\u00e5tta kunde t\u00e4nkas vilja ha. Vad skulle h\u00e4nda d\u00e5? I r\u00e5ttparken provade alla r\u00e5ttor b\u00e5de flaskan med vanligt vatten och flaskan med kokain i vattnet.\u00a0Och vad tror ni h\u00e4nde?<\/p>\n

R\u00e5ttorna i r\u00e5ttparken gillade inte det drogade vattnet. De n\u00e4stintill undvek det och konsumerade mindre \u00e4n en fj\u00e4rdedel av vad de isolerade r\u00e5ttorna anv\u00e4nde. Ingen av dem dog av missbruket, medan alla r\u00e5ttor som levde ensamt och olyckligt blev missbrukare av drogen och f\u00f6rkortade livet.<\/p>\n

Professorn h\u00e4vdar att\u00a0beroende inte skulle bero p\u00e5 drogens kemiska inneh\u00e5ll. Han h\u00e4vdar ist\u00e4llet att beroende \u00e4r avsaknad av stimulans. Det handlar inte om dig\u00a0– det handlar om din\u00a0bur.<\/em> F\u00f6r n\u00e4r han tog experimentet ytterligare ett steg fram\u00e5t genom att placera redan beroende r\u00e5ttor i r\u00e5ttparken, visade det sig att de snabbt\u00a0slutade sitt tunga missbruk och b\u00f6rjade anv\u00e4nda det vanliga vattnet som de andra r\u00e5ttorna.<\/p>\n

Vietnam och heroinet<\/strong>
\nMen hur \u00e4r det f\u00f6r m\u00e4nniskor? Vi kan ta exemplet med\u00a0Vietnamkriget. Time Magazine rapporterade att heroin var lika vanligt som att tugga tuggummi bland de amerikanska soldaterna i Vietnam. Det fanns till och med bevis f\u00f6r detta. 20% av de amerikanska soldaterna hade blivit missbrukare av heroin d\u00e4r, enligt en studie publicerad i Archives of General Psychiatry. Innebar nu detta att de tog med sig sitt missbruk hem? Nej, enligt samma studie, 95% av de missbrukande soldaterna slutade ta droger n\u00e4r de kom hem. Hemmet blev som r\u00e5ttparken, s\u00e5 de ville inte ta drogen l\u00e4ngre.<\/p>\n

M\u00e4nsklig kontakt \u00e4r botemedlet?<\/strong>
\nJag tycker att detta \u00e4r ganska tankev\u00e4ckande. Professor Peter Cohen h\u00e4vdar att m\u00e4nniskan har ett djupt behov av f\u00f6rbindelse och kontakt med andra m\u00e4nniskor. Det \u00e4r s\u00e5 vi blir tillfredsst\u00e4llda. Om vi inte kan f\u00e5 f\u00f6rbindelse med varandra kommer vi f\u00f6rs\u00f6ka hitta en bindning till n\u00e5got annat, snurret p\u00e5 ett roulettehjul, att \u00e4ta godis eller sticket av en spruta. Han s\u00e4ger att vi borde sluta tala om \u201dmissbruk\u201d helt och h\u00e5llet, och ist\u00e4llet kalla det \u201df\u00f6rbindelse\u201d. En heroinmissbrukare har f\u00e5tt en f\u00f6rbindelse till heroinet f\u00f6r att hen inte kunde binda sig med n\u00e5gon eller n\u00e5got annat.<\/p>\n

”S\u00e5 motsatsen till missbruk \u00e4r inte nykterhet. Det \u00e4r m\u00e4nsklig kontakt.<\/strong>” s\u00e4ger f\u00f6rfattaren Johann Hari f\u00f6rfattaren till boken\u00a0\u201dChasing The Scream: The First and Last Days of the War on Drugs\u201d. I boken tar han upp m\u00e5nga exempel p\u00e5 hur m\u00e4nniskor i olika former av missbruk har f\u00e5tt hj\u00e4lp att ta sig ur dessa genom att skapa ett meningsfullt liv med varma m\u00e4nskliga relationer.<\/p>\n

M\u00e4nniskor \u00e4r beroende av att komma n\u00e4ra andra. Det som \u00e4r lite skr\u00e4mmande \u00e4r att vi har skapat en milj\u00f6 och en kultur som utesluter kontakt, eller endast erbjuder en liten del genom internet. \u00d6kningen av missbruk \u00e4r ett symptom p\u00e5 en djupare sjukdom i v\u00e5rt s\u00e4tt att leva \u00ad att st\u00e4ndigt rikta blicken mot n\u00e4sta gl\u00e4nsande f\u00f6rem\u00e5l som vi ska k\u00f6pa, snarare \u00e4n de m\u00e4nniskor som finns runt omkring oss.<\/p>\n

F<\/strong>\u00f6rfattaren George Monbiot har kallat detta \u201den \u00e5lder av ensamhet.\u201d Vi har skapat ett samh\u00e4lle d\u00e4r det \u00e4r l\u00e4ttare f\u00f6r m\u00e4nniskor att bli uteslutna fr\u00e5n all m\u00e4nsklig kontakt \u00e4n n\u00e5gonsin.<\/p>\n

S\u00e5 kanske det inte \u00e4r konstigt n\u00e4r vi v\u00e4ljer godisp\u00e5sen en kv\u00e4ll d\u00e5 vi \u00e4r ensamma framf\u00f6r teven, eller k\u00e4kar mackor framf\u00f6r datorn. Och om vi vill ta oss ifr\u00e5n ett sockerberoende eller matmissbruk, ska vi s\u00f6ka efter att fylla v\u00e5rt liv med mening, m\u00e4nsklig kontakt och v\u00e4rme.<\/p>\n

Eller vad tror du?<\/p>\n

 <\/p>\n

\"mouse-family-443297_1280\"<\/a>K\u00e4lla: newsner.com<\/a><\/p>\n

 <\/p>\n\n\n