När jag är ute och springer brukar jag tycka det är skönt att ha kläder som håller mig sval, inte skaver och fladdrar onödigt mycket. Därför har jag ofta tights och ett linne som sitter någorlunda nära huden. I sommarvärmen har jag emellanåt funderat kring att springa i tights och sportbh, precis som många män springer med bar överkropp när det är riktigt varmt. Dock har jag hindrat mig själv av den enkla anledningen att jag blir stirrad på i spåret! Men oavsett om jag har linne på mig eller bara sportbh, anser många män jag möter på min joggingtur att det är helt i sin ordning att studera mina bröst, min rumpa och mina lår. Det känns både obehagligt och otryggt.
Det här är något som gör mig så irriterad! Som kvinna blir du helt plötsligt ett objekt om du har på dig kläder som 1) avslöjar hud 2) avslöjar dina former. Då ger det tydligen en signal till vissa män att det är fritt fram att studera och värdera. I min värld är det inte okej. I min värld är det fräckt och respektlöst.
Hur kommer det sig att vi går med på det här – trots att vi samtidigt strävar efter jämställdhet och lika villkor? Varför är det okej att i en artikel kommentera en kvinnas utseende, trots att texten handlar om hennes framgångar i näringslivet? När jag såg en av mina favoritsångare Justin Timberlakes video Tunnel Vision kände jag nästan hur mitt hår började brinna av frustration och ilska. Justin dansar och sjunger fullt påklädd, medan tre vackra men ack så magra kvinnor i 20-årsåldern dansar endast i förda stringtrosor.
Jag har alltid tyckt att kvinnokroppen är vacker – men återigen ett exempel på hur man exploaterar kvinnokroppen – dömer, värderar och utnyttjar. Hur långt har vi kommit i jämställdhet under det senaste århundradet egentligen?
Reklam är ett typexempel på hur kvinnokroppen blir exploaterad och jämställdheten går baklänges. Vad ger dessa bilder för signaler till våra ungdomar?
Nej, det är inte okej att jag ska behöva känna mig betraktad och objektifierad i spåret. Nej, det är inte okej att mitt utseende ska bli kommenterat bara för att jag är kvinna. Nej, det är definitivt inte okej att vi ska behöva mötas i media av ett ideal där kvinnokroppen står för sex, utseende och undergivenhet.
Videon här nedan är gjord av några ungdomar som vägrar gå på ojämlikheten och sexualiseringen i media. De har uppmärksammat detta och gjort en underhållande och samtidigt tankeväckande kortfilm – se den – dela den! Vi behöver ta av oss skygglapparna och se allvaret i objektifieringen. För vår skull. För att vi någon gång ska få det tryggt och jämlikt. För våra unga tjejers skull!
by 
by
Tack för att du uppmärksammar detta. kram
… en signal till ALLA män – var har du fått det ifrån?
Jättebra skrivet. Håller med dig att det är ett problem vi borde sätta mer i fokus – även om debatten finns så tycker jag inte att vi gör det tillräckligt. Stå på dig bara! och vet du vad, spring i sport-bh om du känner för det, och när någon börjar glo så säg åt dem!
Nej, nu blev jag riktigt upprörd! Jättebra att du tar upp det här! Det måste bli en ändring.
Vad det gäller exploateringen av kvinnokroppen i reklamen ovan, håller jag helhjärtat med dig.
Men att män kollar in mig på ett olämpligt sätt i löparspåret har jag aldrig varit med om, faktiskt har aldrig ens den tanken slagit mig. Jag har ganska mycket bröst och rumpa och springer i tights och linne och har aldrig känt mig studerad, objektifierad eller värderad av de män jag möter.
Heri, du har helt rätt! ALLA män beter sig självklart inte på det sättet! Det ska jag genast rätta till i texten.
Lotta, om du visste vad det gläder mig att höra att vi har olika erfarenheter. Det ger mig hopp!
Ännu värre är det när en vidrig blottare smyger upp bakom en när man hittat en fantastisk enslig plats i skogen med underbar utsikt. Paniiiik..Går inte att njuta i ensamhet någonstans som tjej i det här livet.
Bra skrivet, jag har lajkat filmen.
Hej Maria, jag mår ömsom illa, blir förvånad över vad min själ säger när jag ser bilderna och den vilja till upprop som väller upp i mig.
Tack för att du la ut filmen.
Ha en fin sommar
Ingela Kémi
Jag håller med om vissa delar av det du skriver men inte allt. Det jag håller med om är att vi helt klart måste komma till rätta med framför allt objektifiering av kvinnokroppen, men överhuvudtaget denna tids fixering på utseende både vad gäller män eller kvinnor. Det är inte OK, det är roten till mycket ont, men ledsamt nog har jag ingen enkel lösning att presentera. Jag tror tyvärr att i den mån det finns en lösning så kommer den ta tid att få genomslag. Det handlar om att stora delar av mänskligheten helt måste ändra sitt sätt att tänka och värdera, och det i sin tur kommer ta flera generationer från nu är jag rädd. Ledsen att säga det, hade jag en Quick Fix att presentera hade jag gjort det, men tyvärr har jag inte det. Men det betyder inte att vi ska reagera och göra något. Tvärt om är det just därför angeläget att påbörja arbetet. Även om vi har en resa som är flera generationer lång framför oss så ska vi inte vara rädda för att nu påbörja arbetet mot en fullständigt jämnlikt värld där människors inre kvaliteter värderas istället för deras yttre, där människor kan röra sig fritt, överallt, alla tider på dygnet, utan rädsla för övergrepp oavsett vad det har på sig (eller rent av inte på sig). Dvs oaktat könstillhörighet, ålder, etnicitet, eventuella funktionsnedsättningar, religiös trosuppfattning … you name it. Dit ska vi en dag!
Vad håller jag inte med om då? Låt os börja med rubriken ”… studera och värdera” Hur vet du det? Brukar männen du möter i motionsspåret berätta att de värderar eller tar du för givet att så sker? Och hur vet du säkert vad de tittar på? Jag frågar inte därför att jag tvivlar på det du säger utan därför att jag blir lite förvånad.
För det första: Vi män är så klart olika, och jag kan inte svara för alla, men eftersom jag själv är man kan jag med hyfsat stor säkerhet säga att de flesta män varken är intresserade av bröst, rumpor eller andra kroppsdelar. Att vi skulle vara det är en myt som tyvärr många kvinnor tycks ha gått på. Det är den myten som gör att många lägger stora pengar och risker på bröstförstoringar, läpputfylland, fettsugningar osv, vilket jag kan förstå det eftersom vi ständigt matas av en industri som med hjälp av sin reklam gör allt de kan för att odla den myten. Det är ju det som de lever på. Den myten är så väl befäst så det kan vara svårt att tro det när jag säger det, men i själva verket skulle jag säga att 99 % av alla män struntar i sånt utan ser snarare till helheten (inklusive utstrålning, hur personen rör sig osv, osv) och inte enskilda kroppsdelar. Annorlunda uttryckt, i den mån vi tittar så tittar vi på allt. I den mån vi värderar så värderar vi blixtsnabbt. Det var det ena.
För det andra: Jag kan erkänna att varje gång jag möter någon (gammal, ung, kvinna, man) visst kastar jag ett öga. Särskilt i de fall jag möter någon som uppenbarligen är väldigt duktig på att springa eller vad personen i fråga gör, då kan jag kasta imponerande blickar efter vederbörande och känna inspiration. Men även i andra fall, visst tittar jag. Jag tycker om inte annat hör det till allmän hyfs att man noterar en annan människas närvaro oavsett var man befinner sig.
Men absolut, handlar det om direkt stirrande följt av kommentarer av olämpligt slag, då är det förkastligt. Helst ska man bemöta det där och då det händer men det är inte alltid så lätt. Jag kan själv vittna om att problemet även är det könsmotsatta. Det händer även mig (svårt att ro kanske men så är det) då och då. Senast det hända var så sent som idag i samband med att jag efter en tur på min MTB körde lite styrketräning i ett ”utegym” som finns i skogen i närheten av där jag bor. Vädret var strålande och visst, ja jo jag hade faktiskt bar överkropp, men som jag säger ovan, om jag är ”snygg” eller inte är ointressant. I vilket fall så kom inte bara en dam, utan en grupp om fyra, förbi som alla tittade, visslade och fnissade. Frågan är, var det OK? Man kan tycka att det beror väl på hur jag uppfattade det. Men i så fall, hur skulle damerna i fråga veta hur jag uppfattade situationen eftersom jag inte kom mig för att säga något. Vad är rätt eller fel i det fallet? Vad jag tycker? Ok helt ärligt svar med handen på hjärtat: När jag var yngre blev jag oftast smickrad, men inte nu längre. Oavsett om det är blickar, kommentarer eller annat ser jag det varken som ett problem eller något eftersträvansvärt. Ser jag något som ett problem så är det jag beskrev i inledningen av den här kommentaren. All objektifiering, ojämnlikhet, utseendefixering och alla övergrepp av sexuell natur som sker mot kvinnor, flickor men även unga pojkar i vissa länder. Där har vi de stora problemen som bara måste bekämpas.
Hur kan du tala för 99% av alla män? Intuitiva människor behöver inte bli tilltalade om hur ngt är, man bara känner. Vissa kan t.o.m. se och känna vad andra tänker. Går naturligtvis inte att bevisas, men så är det. Det garanterar jag dig. Känsliga människor har mer ont av andras energier (inte bara genom blickar, även genom tankar) än andra (kvinna som man), och du mannen från ovanstående kommentar tillhör uppenbarligen inte den gruppen.