Hur mår du när du har läst vad andra gör och hur andra mår på Facebook? Särskilt nu i juletid, när vackra bilder på fina julgranar, inslagna paket och hundratals nygjorda köttbullar stoltserar på våra vänners sidor. Vad tänker du om dig själv när du läser hur bra det går för dina bekanta och hur duktiga vissa människor är? Gläds du av hela ditt hjärta för deras skull eller molar det lite i magen över att det var länge sedan du själv var ute och joggade eller att du faktiskt inte har hunnit med att baka pepparkakor med barnen ännu. Det är oundvikligt att vi jämför oss med andra människor på Facebook och har vi vaknat upp till en dag där vi inte känner oss på topp kan det kännas riktigt ledsamt eller irriterande att läsa om andras bravader.
Forskning kring Facebook som har genomförts vid Göteborgs Universitet, visade att endast 15 procent statusuppdaterar när de mår dåligt, men 8 av 10 facebookar när det har hänt något positivt. Är inte det viktigt att komma ihåg? Det vi ser är en retuscherad bild av verkligheten när vi läser vad våra vänner och bekanta gör. Vi ser inte när de har grälat med sin partner, har misslyckat för tredje gången med sitt körkortsprov eller hetsätit en chipspåse framför en dålig deckare. Vi ser inte det som gör ont eller som är skamligt, vi ser bara det som är nytt, roligt och beundransvärt.
Därför är det inte hela sanningen vi ser och att jämföra sig med vännerna på Facebook är som att jämföra sig med modellerna i veckotidningarna. Bilden på de nystrukna julgardinerna, visar inte pillerburken med antidepressiva som står på köksbordet.
Jag läste i Svd en intressant jämförelse mellan Facebook och alkohol, att det förstärker den känslan man redan befinner sig i. “Mår man bra och känner sig omtyckt kan självförtroendet växa ytterligare. Men är man nedstämd är det lätt att känna sig än mer ensam och misslyckad när andra går på roliga fester, får 30 kommentarer på sina fyndiga inlägg eller lägger ut det ena bildbeviset efter det andra på sitt lyckliga familjeliv.” (Idagsidan 100810)
Facebook kan få dig att känna dig väldigt ensam, men om du använder det på rätt sätt får det dig att känna dig som en del av ett nätverk – delaktig och betydelsefull.
Tre sätt att må bättre av Facebook:
1. Ge ut så får du tillbaka. Att gilla, skriva glada tillrop och dela är något som värmer hjärtat på andra och det ger tillbaka.
2. Kom ihåg att det du läser på Facebook inte är hela sanningen, vi ser oftast bara den duktiga sidan av människor. Så det är ingen idé att jämföra oss med varandra.
3. Den viktigaste orsaken till att delta i Facebooks sociala nätverk är att få bli sedd och att få se andra. Där har mediet en viktig funktion. Så även om det stundom är ytligt, småtråkigt och missvissande – finns vänner där som visar att de ser dig när du behöver bli sedd.
by 
by
Jag mår bara dåligt av allt frosseri inför och under julhelgen. Bilderna på alla överfyllda matbord upplever jag enbart som oaptitliga. Iår skall jag fira jul på mitt vi och kommer på sin höjd att göra en Jansson, resten får vara för min del. Nu ljuger jag en aning. Chokladen hoppar jag väl inte över, men det gör jag inte på vanliga helger heller. Kram <3
Jag förstår dig Pirjo. Därför blir jag glad av att läsa att du kommer att mysa med din Jansson och chokladen. Tycker att det låter som en fin jul.
Varm kram
Maria! Du är en av anledningarna till vad man har FB för ♥ Tack för att Du bjuder på allt detta o Dig själv, att jag kan följa och läsa alla Dina kloka inlägg!! ♥Kram
Tack för din kloka, fina julfridskalender!
Jag är en av de (få) människor som även skriver när livet är sk*t, just bara för att visa att allt inte är på topp jämt. Varför hyckla liksom? Jag är ju inte mer än människa, med allt vad det innebär =)
Det är så sant, man skriver hellre om positiva händelser, men då jag mår dåligt använder jag en förkortning som mina vänner känner till VVV=jag behöver vila vänlighet o värme. Brukar få respons i form av kramar o hälsningar på FB. Det värmer! Det gör dina ord också kära Maria.
Kram!
Jag gillar Fejan. Jag ar inte så många vänner, tycker inte det är viktigt. Men jag är aktiv med dem jag har!
Jag brukar nog ta de där superpositiva uppdateringarna med en nypa salt. ibland känner jag till att verkligheten är betydligt värre. Faktum är att min egen verklighet är rätt svår, med kronisk sjukdom, men jag tycker inte det är nåt att skriva om där.
Men FB är ett fint sätt tycker jag att få lite trevligt småprat, särskilt för mig som är sjukersatt och hemma. Delar mycket roligheter vidare, och så kan man ”munhuggas” lite skämsamt. Och så brukar jag lägga ut bilder från mina promenader. Ett sätt att få lite gemenskap, när jag sen får positiva kommentarer och gillningar – jag är inte ensam!
Låg på psyk för några år sen. Det skriver man inte på Fejan – inte jag åtminstone 🙂 Men de närmre vännerna visste det förstås. Jag var kraftigt utbränd och orkade eg inte göra nånting, men jag tittade in i bland på FB via mobilen och såg att det fanns en verklighet därute som jag också skulle tillbaka till en dag! Det var faktiskt bra för mig, det där totalt prestationsbefriade fönstret ut i Livet. Och ibland, så var det nån som skickade över en Kram till mig där. Ja det var bra
Och hur många har inte som jag hittat gamla goda vänner där också – en riktig gåva att njuta av!