Nu är jag på resande fot igen. Lite mer bekvämt denna gång. Med datorn i knät sitter jag i ett tåg som susar ned till Sveriges sydliga breddgrader. Jag älskar att åka tåg. Inte bara tåg. Alla färdmedel som tar mig någonstans är njutningsbara. För mig innebär att resa två saker – dels att jag är på väg till något nytt, dels att jag under resan inte kan göra mycket annat än att luta mig tillbaka och koppla av. Så här sitter jag med hunden som snusar vid mina fötter, en stark kopp kaffe i kopphållaren och mina tankar som tar form på datorns skärm, medan ett soligt landskap dansar fram utan för mitt fönster.
Som jag berättade i mitt förra inlägg så innebar förra resan en färd i Stockholms vackra skärgård. Sambon, vovven och jag hyrde en kajak och paddlade i ösregnet tills vi fann en idyllisk liten ö att slå upp vårt läger. Blöta, frusna och hungriga packade vi upp tält och köksutrustning. Min skickliga käraste trollade fram en eld och jag tillredde varm mat. Regnet upphörde så småningom och där satt vi på en klippa och njöt av solnedgången. Inga andra ljud än vågornas viskande, eldens knäppande och en och annan sjöfågels ekande rop hördes i skymningen. ”Detta är en av sommarens lyckligaste stunder”, minns jag att jag tänkte.
Jag tänker ofta att när man frågar någon om den lyckligaste stunden de haft under semestern, sommaren eller kanske året – så beskriver människor ofta naturupplevelser. När man vandrade i fjällen, när man satt på bryggan med goda vänner, när man plockade svamp i en solvarm skog eller när man badade i havet. Våra stunder av lycka är ofta anspråkslösa och ändå fullkomliga. De smiter in genom ett fönster vi inte visste att vi hade på glänt. Och många gånger sker det när vi är omfamnade av naturen.
Vi är välsignade med en otroligt generös och sagolik nattur i vårt land. Ta emot den gåvan som den ger dig och ge dig ut i närmsta skog, park eller grönområde. Stäng av musiken i dina öron och lyssna på träden, vattnet, vinden. Se dig omkring. Ha inget annat mål än att bara existera en stund. Och snart, utan att du har frågat efter den, så kommer känslan av lycka smygande.