En stark kropp har alltid varit en självklarhet för mig. Men en smärtfri kropp har inte alltid varit lika självklart. När jag gick första året på gymnasiet så började plötsligt mina leder att värka. Jag kunde inte gå i trappor, det gjorde ont att tugga och att skriva. Hos läkaren konstaterades att jag hade reumatisk inflammation i lederna och nu följde många år med läkarbesök, cortisonsprutor, olika mediciner och sjukgymnastik. Det var tufft för en sextonåring att känna hur världen krympte och framtiden blev diffus.
Idag har jag varit smärt- och medicinfri under många år. Anledningen till det var att jag fick hjälp att fokusera på min hälsa, snarare än min sjukdom. Kostomläggning, yoga, träning och regelbundenhet blev min medicin. Smärtan kan komma tillbaka i bland, men ofta som en påminnelse om att jag inte har tagit hand om mig själv, sovit dåligt, stressat och ätit fel. Så jag har en inbyggd klocka inom mig som säger till när jag har blivit vårdslös med min hälsa.
När vi är friska, starka och smärtfria så reflekterar vi inte så mycket över vår kropp och hälsa. Den finns där och vi tar den för givet. Men dagen vi blir förkylda, får krämpor, blir äldre så blir vi mycket medvetna om vår egen hälsa. Om du har förmånen att ha en stark hälsa, så gläd dig över den och vårda den. Den är inget vi ska ta förgivet, utan snarare vara rädd om. Hellre friskvård, än sjukvård. Var rädd om din kropp och ditt välbefinnande och gör vad som står i din makt att ta hand om dig själv. Rör på dig, minska stressen, sov, ät hemlagat och bli berörd. Alla goda investeringar för din hälsa ska kunna följa med dig genom livet.
Ha en skön torsdag. Det gör mig glad att du vill läsa det jag skriver. Tack.

Håller fullständigt med att det fokuseras på sjukvård istället för friskvård. Jag möter själv människor med ohälsa och upplever precis det. Tycker sjukvården inte följer med i utvecklingen att det finns metoder som faktiskt hjälper mot den ohälsa som dominerar sjukskrivningarna. Men det är ju så enkelt att stoppa i sig en tablett istället för att själv förändra de vanor som
Känner så väl igen mig i det du skriver. Är sjukskriven för utmattningssyndrom och har varit van att överprestera i alla situationer. Från att ha varit stark och med toppenkondition till att inte ens orka resa sig ur sängen på morgonen. Går inte att föreställa sig. Men nu, på väg tillbaka, känner jag hur jag uppskattar mitt liv på så många sätt. Varför måste det alltid ske något dramatiskt innan man tar vara på det man har som faktiskt är bra?
hälsan tiger still och är iskallt beräknad många gånger.
tacksamhet i bön är viktigt för mig. och mat, vila och motion.
kram från dalsland//
friskvård framför sjukvård…fokus på hur jag ska ta hand om mig själv för att bevara hälsa. Kram på dig goa kvinna.