Sitter i ett 1700-talshus på den skånska landsbygden med en kopp skånerost och njuter av tystnaden, lugnet och vetskapen att ha en hel helg framför mig tillsammans med mina vänner. Jag kom hit igår efter en lång tågresa och vi konstaterade ganska snabbt att trots att det var två år sedan vi sågs sist, så tar det inte många minuter förrän det känns som om vi tog vid där vi slutade sist. Inget märkligt artighetsprat, utan direkt på viktiga funderingar och berörande händelser. Sen hjälper mina vänners tre flickor i åldrarna 5 – 11 år till med att vi pratar om angelägna saker som kaniner, kalas och fångarna på fortet.  Tanken slår mig – att det är en ära att få komma in i och delta i människors liv.

Tågresan gick bra igår. Selma tyckte att det var lite segt, framför allt så fanns det andra hundar där som hon kände sig tvungen att skälla ut, eftersom de inte respekterade hennes revir. Att hon dessutom var tvungen att ligga still under en och en halv timme eftersom matte hade ett jobbmöte på Malmö centralstation, kändes oerhört drygt. Då var det skönt att få träffa tre små tjejer efteråt som kunde klappa, leka och ge henne ovillkorlig kärlek efteråt.

Till sist vill jag berätta att fick förmånen att träffa en oerhört begåvad och kreativ människa igår, som jag kommer ha förmånen att få ha som medarbetare i framtiden. Jag är så glad, för jag ska nämligen få arbeta med tidningsmediet och det är helt nytt för mig! Och det är dessutom en tidning som känns riktigt nära det jag redan arbetar med idag. Men mina vänner, mer om det kommer lite längre fram.

Nu ska jag se om mina vänner har vaknat. Ha en skön lördag, för det kommer jag att ha. Och var rädd om de människor i er närhet som är viktiga för er. Känn hur skönt det är att få spela roll i en annan människas liv. Det är en förmån.

by

by