Det går aldrig att sia om när han ska knacka på dörren. Men plötsligt sitter han oinbjuden i vardagsrummet och tar över allt. Jag gör vad jag kan för att köra den irriterande gästen på dörren, men det går inte. Har han bestämt sig så har han. Då är det bara att kapitulera och stilla hoppas att han snabbt ska tröttna och ge sig av. Men det går inte att veta hur länge Herr Migrän tänker stanna.

Igår tog han över allt. Tack och lov bestämde han sig för att sluta bråka och väsnas och bara hålla sig lite i bakgrunden idag. För idag är jag på väg till stan för att bevittna min livskamrat ta en slags examen.  Tillsammans med 70 kollegor kommer han få en fin utmärkelse efter ett års gediget arbete. Så nu har jag gjort mig fin, matat Herr Migrän med massa tabletter och sitter på t-banan på väg in till stan för att möta svärmor vid centralstationen. Sen ska vi fira min stiliga man.

by

by