Skrivet i februari 09

Han satte sig bredvid mig och iakttog tyst min leda.
– Vet du att mirakel bara kan ske om du vågar säga ja?
– Du menar att jag ska säga ja till det du vill och tror på, sa jag vasst.
Han svarade inte på min syrliga fråga, utan väntade vidare på ett ärligt svar. Jag suckade och mötte hans tankar;
– Jag tror att mirakel föds ur människors drömmar.
Han fyllde sin hand med sand och lät den sakta rinna mellan seniga fingrar.
– Drömmar kan skänka dig mycket, men de kan också bli din fiende.
– Lea, han fångade min blick, låt inte drömmarna styra ditt liv. Människan beror inte på yttre omständigheter – utan på vilka val hon gör i sitt inre. Jag vet att ditt liv inte är som din dröm…
Jag fnös och tittade ut över vattnet framför oss.
-… men, fortsatte han, du behöver leva här och inte i dina önskningar.
– Varför är din närhet och dina ord så smärtsamma? Sa jag grumligt och reste mig ur sanden – Jag vill att du låter mig vara ifred i mina drömmar, de skänker i alla fall lite tröst.
– Men varför letar du då efter mig, Lea?
– Därför att jag trodde att du kunde ge svar och mitt liv en mening, jag strök ilsket bort en tår och kippade efter luft för att hitta en stadig grund att lägga rösten på. – Men allt du gör är att peta i saker som gör ont i mitt inre. Varför kan jag bara inte få hoppas och längta?
Hans tystnad kändes som en besvikelse. Men så vände han sin blick mot mig igen och jag fick dra ett djupt andetag för att inte skyla mitt ansikte.
– Dina önskningar har blivit en våt yllefilt över alla gåvor som ligger och sover i ditt inre. Du använder drömmarna till att håna dig själv. Han reste sig och jag tvingades att böja nacken bakåt för att se på honom. – Säg ja för ett ögonblick till det du har, till den du är, till att du är vacker, stark och villkorslös.
– Jag förstår inte, viskade jag mot vinden.
– Jag vet älskade vän, svarade han och lät sin hand stryka över min själ, det gör ingenting. Det räcker att du säger ja och tack till stunden just nu och till den du faktiskt är. Då föds dina mirakel.

by

by