Mindfulness presenterar sju attityder som hjälper oss att leva i frid. Sju förhållningssätt som det är gott att sträva mot var du än befinner dig i livet. Den första ska du får idag – att inte döma.
Du gör det hela tiden. Dömer. Det ligger i din natur, eftersom om du hade levt på stenåldern hade det troligtvis varit avgörande för din överlevnad. Då var det viktigt kunna bedöma om en situation var farlig eller gynnsam, om en annan människa var hotfull eller hjälpsam, om maten skulle räcke vintern ut eller om du behövde samla mer. Det finns fortfarande många situationer där du har stor glädje av din förmåga att kunna bedöma en situation som riskfylld eller inte. Fundera ett kort ögonblick på hur snabbt det går att placera in saker, människor eller händelser i fack med olika etiketter. Något är bra eller dåligt, rätt eller fel, möjligt eller omöjligt. Och hur ofta dömer du inte dig själv och dina handlingar ”Usch, vad dum jag var som tog den där sista kakan”. ”Det var just typiskt av mig att misslyckas med deadlinen.” ”Jag har verkligen ingen karaktär.”
Ju mer medveten du blir om ditt automatiska sätt att bedöma situationer ju fler gamla värderingar kan du släppa om. Var inte så snabb med att döma dig själv utan träna på att se även med nya, nyfikna ögon på dig själv.
- Vad skulle hända om du inte bedömde dig själv så ofta och slutade att jämföra dig själv med andra?
- Vad skulle hända om du slutade att värdera, för vem kan säga vad som är bra och dåligt?
- Vad skulle hända om du såg saker är som de är. Och såg på tankar som just tankar och inte som sanningen?
Mindfulness första förhållningssätt handlar om att öva oss i att inte döma. Vi tränar oss i att inte uppleva en meditation som bra eller dålig eller att bli irriterade på våra tankar och vårt sinne som inte gör som vi vill.
I ett möte
När vi möter en annan människa tillåter vi sällan oss att verkligen se personen framför oss. Ofta ser vi en bild vi redan har skapat av den andre eller rent krasst är vi så upptagna med att få ut det vi själva vill säga att vi glömmer vår vän. Kanske vi sällan ställer frågan
Vem är du?
med en uppriktig och vänlig nyfikenhet. Sen undrar jag om vi är beredda att ta emot det vi får höra om vi ställer den frågan? Kanske vi tror att vi mår bäst med den gamla bilden vi har av personen som vi kanske har känt under många år och därför gör vi vad som står i vår makt för att försöka behålla bilden.
Nästa gång du möter en människa, så gör det med avsikten att verkligen att verkligen se personen framför dig. Lyssna inte bara med ditt öra utan även ditt hjärta och ge av hela din uppmärksamhet. Det är en ljuvlig present att utan förbehåll ge av sin närvaro i nuet och se den andra utan att döma, utan att jämföra, utan förväntningar. Det är också en svår konst, men de ögonblick man klarar av att vara i nuet i mötet öppnar upp något helt nytt. Pröva så får du se.
by 
by