Jag fick ett underbart klokt inlägg från Johanna om roten till stress. Jag tror att vi är många som känner igen oss i det hon skriver – så jag väljer att publicera hennes text här, så fler kan ta del av den.

”Din fråga, kring vår ( i detta fall min) , orsak till stress är viktig men svår.
Spontant undrar jag om inte jag stressar av bara farten. Jag låter mig dras med av samhällets stress helt enkelt. Visst, det är en ursäkt men det är samtidigt en insikt att jag ju faktiskt aktivt kan välja att hoppa av stresståget och därmed inte bli något offer för omständigheterna. Min stress bottnar mycket i jämförelser tror jag. Jag funderar över hur det kommer sig att jag upplever andra som mer effektiva än jag. De har vackra, välstädade hem, heltidsjobb , en del har många barn som de hinner att ha kvalitetstid med, de hinner träna och ta hand om sin kropp, de lagar välbalanserad mat och de hinner umgås med vänner och familj.
Och så jämför jag. Och jag hinner inte hälften av alla de där sakerna. Och så känner jag stressen i kombination med prestationsångesten komma smygande.
Jag vet. Människor väljer vilken bild de presenterar av sig själva liksom jag väljer att svälja den med hull och hår. Men likväl gör jag det , varje gång.
Visst tycker jag att jag gör många saker bra och ordentligt men jag har ständigt dåligt samvete för någon del av mitt liv som jag inte hinner med. Och det dåliga samvetet är det som skapar min inre stress.
Nu vet jag alltså roten – nu ska jag gräva upp den också. Till det behöver jag en stark spade, kraft och reflektioner. Och insikter.
Spade har jag. Övrigt håller jag på att införskaffa!
Johanna”

by

by