Skrivet i maj -09
Jag har förmånen att ha en egen personlig tränare här hemma. Min underbara sambo Daniel, sitter inne med en aldrig sinande källa av kunskap om hälsa och träning. Så i somras gjorde han upp ett träningsschema åt mig. Det var roligt, jobbigt och spännande att arbeta tillsammans med kroppen mot en friskare och snyggare jag. I fyra intensiva månader tränade jag duktigt fyra till fem gånger i veckan. Sen kom plötsligt den första förkylningen och tillsammans med den en elak öroninflammation. Efter ett långsamt tillfrisknande, var det inte lika roligt att komma igång igen… för då kom julmånaden med allt vad den innebar. Och efter det hade vi en liten valp som inte kunde lämnas ensam så länge. Plötsligt hade två månader sprungit iväg och jag hade inte satt min fot på gymmet. Det värsta var att jag började känna av det, både konditionsmässigt men också at byxorna stramade lite extra över rumpan. Jag hade misslyckats med mitt mål att träna regelbundet.
“Nu sätter vi upp ett nytt träningsschema med hjälp av det vi har lärt oss från förra gången”, sa Daniel till mig härom dagen. Jag suckade och kände av den nypande känslan av misslyckande och plötsligt verkade träningen som en enorm, hal klippa framför mig. “Jamen, det känns så segt att komma igång”, sa jag truligt till honom. “Då tittar vi på vad det var som fick dig att tappa lusten förra gången”, svarade Daniel sakligt. Och snart hade vi en lista på fallgropar grundade på det jag upplevde som mitt misstag. Vi skulle träna färre gånger i veckan, börja mjukt, variera träningen mer och efter tre månader göra en utvärdering och sätta ett nytt mål. Dessutom ska jag som belöning få gå på spa om jag klarar att träna tre gånger i veckan under tre månader.
Rädslan för att misslyckas är något som gör oss oroliga, får oss att ligga vakna om nätterna och grubbla och hindrar oss ibland ifrån att sträva mot nya mål. Att arbeta mot ett mål är oftast hälften så arbetsamt som att brottas mot oron över att misslyckas med att nå målet.

Vad betyder det för dig att misslyckas? Svaret på den frågan kan ge dig många ledtrådar till varför du inte har sökt det jobbet du drömmer om, gått ned i vikt eller slutat att röka. Vilket är mest arbetsamt att arbeta mot – din motvilja att misslyckas eller det verkliga arbetet mot dina drömmar? Är det egentligen inte så att DU bestämmer var gränsen mellan att lyckas och misslyckas går? Är misslyckande inte enbart en ny kunskap om dig själv och hur du ska arbeta vidare?
Jag har bestämt mig att sluta misslyckas. Hädanefter kommer jag att kalla det för att jag har nått en ny kunskapsnivå i mig själv. Jag är på upptäcktsresa i mitt eget liv och jag tar reda på nya saker om mina egna krav kombinerat med min drivkraft.
Att jag inte kunde träna, berodde inte på att Selma är för liten att vara ensam, att jag hade för mycket jobb eller var för trött. Det berodde på att mina krav var för stränga och att jag var rädd för att misslyckas igen. Daniel hjälpte mig att bli snällare mot mig själv, väckte min nyfikenhet för mitt sätt att arbeta och lockade på så sätt tillbaka motivationen igen. Jag hade inte misslyckats – jag hade lärt mig mer om hur jag ska lyckas.