När jag skulle skapa dagens lucka till dig igår spelade jag in en saga om dimma, älvor och att lita på sig själv. Men så när jag lyssnade igenom den för att klippa och skapa, så ramlade självtvivlet ned i mitt knä. Plötsligt började jag ifrågasätta mig själv och när jag väl hade börjat så var det omöjligt att ta mig tillbaka till ytan. Sagan var löjlig, min röst lät pretentiös och hela idén med en kalender är ju pinsam. Vem har glädje av detta?

Ja, jag förstår varför självtvivlet smög sig in. Jag hade haft en en utmanande dag. Många möten, hantverkare hemma som råkade skapa en översvämning i mitt vardagsrum, jobb som ligger efter, tider att passa. Men det som fick mig mest ur balans förstår jag nu i efterhand är kanske det som borde ha berört mig minst av allt i dag. Fast det var det som väckte min sårbarhet.

Min bror tog idag med sig vår 94åriga pappa på ett spontant besök under denna galna dag. Pappa som lider av demens och hjälpligt tar sig fram med rullator, ville så gärna besöka stugan där jag bor – som han har byggt. Och när jag gick bredvid honom på min tomt sa han ”Jag är så ledsen och besviken att du inte har huggit upp ved till vintern och att du valde att inte bygga taket som jag föreslog.”

Först slog jag bort det. Pappa är ju dement. Han förstår inte mitt perspektiv. Han lever kvar i sin värld. Men många timmar senare när jag satt och klippte sagan till dagens lucka så kände jag mig liten och värdelös. Jag blev den lilla flickan som gjorde pappa besviken.

Så när jag lät känslan vara där. När jag lät mig sitta med min lilla flicka som saknar sin pappa. Då fick sorg och sårbarhet plats. Och jag släppte taget om att döma min egen prestation.

Istället väljer jag idag att ge dig en kort meditation som jag spelade in för ett år sedan. Något jag behövde höra själv. Och något som jag tror att jag inte är ensam om att behöva höra.

Så låt oss ta vår sårbarhet och vårt inre barn i knät och lyssna på dagens lucka. Den är inte lång. Den är långt ifrån perfekt. Men den är tillräcklig. Som du. Och som jag.

by

by