En underbart solig dag i Stockholm. Egentligen skulle jag ha befunnit mig på vårt älskade landställe vid Dalälven, men resan blev inställd på grund av att mina vänner som jag skulle åka med var sjuka. Visserligen supertrist, men plötsligt fick jag loss lite tid till att skriva några texter som jag har fått en beställning på. Trodde jag…

Jag har varit superstressad över dessa texter, eftersom jag hade lovat att skicka in dem för några veckor sedan. Det är ingen deadline, men lovat är lovat och jag avskyr att ligga efter. Just på grund av att det är så stressigt dessutom, blir det bara svårare och svårare att ta sig tiden att skriva. Nu när jag väl hade tiden, satt jag med ett tomt dokument framför mig och fick inte en rad skriven! Jag fick andra saker skrivna, som två kapitel till ett nytt bokmanus. Selma låg i mitt knä tillsammans med datorn och plötsligt slängde hon upp nosen på tangentbordet och ”poff” försvann allting i dokumentet! Det är en gåta hur hon lyckades, men tomt blev det på skärmen. Efter några svettiga ögonblick lyckades jag trolla tillbaka texten.

Jag vet mycket väl vad som händer med mig när jag blir superstressad – jag blir handlingsförlamad. Och på något sätt behöver jag dämpa min stress, min oro och obehaget inom mig – så vad tror ni jag gör? Jo, jag äter. Och jag äter hellre än helst fel, för att riktigt flytta fokus från oron i magen. Vad tror ni jag gjorde? Jo, jag köpte mig choklad och mula i mig, medan en liten röst inom mig sa ”Jaha du Maria, vad ska du nu säga till dina bloggläsare? Hur ska du kunna peppa dem, när du beter dig som en sockerknarkare själv?” Vet ni vad jag svara rösten? ”Jag visar dem att det går att förlåta sig själv, förstå sig själv och fortsätta framåt.”

I min värld är heller inte en chokladkaka så farligt. Jag tror på att vara tillåtande, så det är inte själva kakan jag stör mig på. Det är att använda mat som känslodämpning och på så sätt tappa kontrollen, som jag inte trivs med. Jag torkade den sista chokladsmulan ur mungipan och satte mig ned och skrev i min MBJ-bok.

Dag 5/95 av MBJ-projektet sommar.
Jag lät mig uppslukas av min egen stress. Det är helt okej, för jag vet att jag lägger höga krav på mig själv när jag inte stannar upp och tänker efter.
Dagens bra: jag gjorde ett ordentligt löppass under dagen och åt tre ordentliga mål. Jag gjorde yogaövningarna.
Dagens oplanerade: Jag mulade i mig en chokladkaka och det var inte planerat. Men det är helt okej. Det var ruskigt gott, men det räckte med den.
Dagens lärdom: Sänk kraven och planera innan. Var rädd om dig och tillåtande. Du kanske inte skrev det du hade tänkt dig, men du skrev det du tycker om.

Och i morse fick jag texterna skrivna. Titta vad bra jag åt innan den där chokladkakan: 

by

by