Igår fick jag en viktig fråga av Anette på bloggen ”Kan du inte beskriva hur man går tillväga för att släppa taget? Jag försök och försöker men misslyckas hela tiden.”
Precis som det mesta när det kommer till mindfulness finns det inget moment som man kan vara bra på direkt. Jag brukar säga att mindfulness är verkligen nyttig för oss ambitiösa perfektionister, eftersom det inte går att vara duktig på mindfulness. Det är upplevelsebaserade övningar, där det heller inte finns något rätt eller fel. Vi söker efter att följa instruktioner och vi har intuitionen att uppnå något vi önskar – men vi vet inte hur vår egen kropp och vårt sinne kommer att reagera. Vi övar oss i att uppleva varje stund som den kommer. Det är svårt ibland och lättare ibland.
Att släppa taget är det få som är begåvade med att klara av de första gångerna. Vi får öva och prova olika tekniker.
– Du kan föreställa oss känslan som en ballong med helium i och när vi släpper ballongen/känslan så far den till himlen
– Du kan föreställa dig att du andas ut en känsla, varje gång du har en utandning så följer känslan med luften.
– Du kan öva dig i att tänka ”Tack känslan för att du har försökt hjälpa mig. Nu behöver jag dig inte längre och släpper taget om dig.”
– Du kan också göra plats för känslan/tanken inom dig och som en vetenskapsman verkligen undersöka den noga. Hur känns den? Var sitter den? Har den någon färg eller form? Ökar den eller minskar den? Känns det särskilt i kroppen? osv. Om du inte kämpar emot den, så kommer den ganska snart att ge sig av helt av sig själv.
Men kom ihåg. Du övar – och då finns det ingenting som heter att misslyckas. Att öva är helt enkelt att öva. Och mindfulness övar vi alltid på.
Vi kan använda dagens mindfulnessövning som du får på Instagram idag som exempel:
Ett litet barn misslyckas inte med att lära sig att gå när det ramlar omkull. Det reser på sig och prövar att gå igen. Och igen. Och igen. Det har inga förväntningar på att det ska vara skickligt på att springa runt första gången det reser på sig, eller ger upp redan innan det börjar för det tänker att det minsann aldrig kan bli lika bra som sin mamma eller pappa. Låna barnets nybörjarsinne när du övar mindfulness.