Vad bra jag mår! Arbetet med kropp och själ i mitt Bästa jag-projekt börjar redan betala sig. Jag vaknar pigg på morgonen. Min mage är lugn och bullrar inte. Byxorna sitter lite lösare. Sen kommer vi till det där som är svårt att mäta – känslorna. Jag är glad och lugn. Det kan beror på många andra orsaker, men om jag läser forskningsrapporter och vetenskapliga antaganden så kan det med stor sannolikhet också bero på mina dagliga Mindfulnessövningar. I vilket fall så är jag inne på vecka tre av mina tre månader av mitt Bästa jag -projekt och känner att även resan till mitt bästa jag får mig att må bra. Detta trots att jag fortfarande inte har kunnat komma igång med min träning, för att jag ramlade i början och skadade knät. Mitt knä läker fint och långsamt, så jag hoppas, hoppas, hoppas att jag kan komma igång med träningen på måndag. Håll tummarna!

För er som följer de kommentarer och inlägg jag får, så har ni uppmärksammat en spännande diskussion som har pågått kring ett av mina mätinstrument jag använder i mitt Bästa jag -projekt, nämligen vågen. För några av oss är vågen ett vanligt mätinstrument som vilket som helst – för andra är det en fruktad fiende eller en älskad vän. När Cathrine och jag började att arbeta med individer och grupper som vill nå sin hälsovikt, märkte vi hur vågen la krokben för dessa människors kamp. Någon vaknar på morgonen och känner sig lätt i kroppen och går och ställer sig på vågen som säger att han eller hon har gått upp ett kilo. Missmodet som ramlade över dem då  kunde få dem att gå raka vägen till frysen och plocka fram glasspaketet.  Så här skriver vi i boken Helhetsmetoden

Ställ undan vågen! Tillhör du en av dem som har vågen som ständig följeslagare? Vi har mött kvinnor och män som väger sig varje dag, som till och med packar ned vågen i resväskan när de ska ut och resa. Vårt bästa tips är att du låser in din kära gamla våg och inte plockar fram den förrän boken är slutläst. Kläderna talar sitt tydliga språk och berättar vad som händer med kroppen. Siffrorna på vågen säger ingenting om kroppens sammansättning av vatten, fett och muskler. Däremot kan de göra dig besviken, när det inte går lika snabbt att tappa vikt som du hade önskat. Det ska ta tid att gå ned i vikt. Kroppens anpassning är aldrig lika snabb som ditt drömscenario. Så lämna kvar vågen vid första stationen på din äventyrsresa och fokusera på dina hälsovinster.

Själv använder jag vågen eftersom min egen vikt inte är särskilt laddad längre för mig. Det beror inte på att jag väger lite – tvärtom – men det beror på att jag vet att siffran på vågen inte definierar mig som bra eller dålig, misslyckad eller lyckad, tjock eller smal. Jag kunde lika gärna ha använt ett par byxor, ett måttband eller ögonmåttet. Under större delen av min ungdom och mitt vuxna liv brottades jag med ångesten över att jag vägde så mycket. Hur smal jag än blev så vägde jag alltid mer än min syster, som är längre än mig. Då jag känner mig snyggast, smalast och starkast är när jag väger 72 kilo till mina 175 cm. Människor i min omgivning skulle se mulliga ut om de hade samma vikt. När jag kom hem från Sierra Leone och hade varit sjuk i malaria under en månad, så jag ut som ett skelett – men jag vägde fortfarande 67 kilo. Som mest har jag vägt 89 kilo, men det är nog ingen som skulle ha sagt att jag var tjock då, snarare kurvig. Vad säger det här oss – vikten har inte mycket med att göra hur du ser ut eller hur du känner dig. Jag är välsignad med en muskulös kropp och muskler är tungt.

Jag tänker citera två härlig inlägg på min blogg två röster om vågen. Först ut är härliga Hanna. Besök gärna hennes fina, genuina och kloka blogg om att bli frisk från ätstörning.

Älskar din blogg Maria, men jag ogillar just det här inlägget, eller en liten detalj i det.

Varför väga sig, siffran är just bara en siffra och vågen är satans påhitt i ett friskt hem, utanför vården.

Det finns så många måttstockar att mäta sitt välmående i, även kroppens. Viktmål är onödigt, äter man bra, mår bra, mindful som du själv är så bra på, då hittar kroppen till sin biologiska vikt helt på egen hand. Sällan man behöver vägas för att få en knuff. Man känner så väl på kläder, man ser vad man ser, accepterar och ser utifrån utan att döma.

Då behövs ingen våg…

Vågen hör hemma i en frisk ätstörd värld och inom vårdens väggar. I en frisk värld, en frisk inställning och mindfullt tänk behövs ingen våg.

Hoppas du inte blir less på min reaktion..

Kram och ha en fortsatt fin dag!

Och sedan kloka Johanna som just nu inte har en blogg, men ibland besöker min sida och lämnar kloka ord och tankenötter efter sig.

Intressant det här med vågen!
Jag måste dock säga att jag är ett levande exempel på en person som har ett helt avslappnat förhållningssätt till vågen. (Jag har andra ” hang-ups” så tro inte annat)
Men vågen är totalt oladdat mätinstrument för mig.

Så jo, man kan ha en sund relation till vågen (utanför en vårdsituation) och det betyder alltså att den är helt oladdad.

Dock är det absolut inte det enda mätinstrumentet , jag går på känsla och acceptans också.
Vågen står där den står, mina barn använder den som en leksak och väger allt mellan himmel och jord. Jag kan bara hoppas att även de får en sund relation till vågen.

Oavsett din relation till vågen – så kom ihåg att den aldrig kan säga något om vem du är och hur du ser ut. Den kan aldrig berätta för dig om du har misslyckats eller lyckats. Så om vågen ger dig negativa känslor eller tankar om dig själv – ställ undan den bums!

by

by