Tillhör du den gruppen som utbrister ”Äntligen måndag!” och med ett lyckligt kliv stiger ur sängen för att du vet att en härlig dag och en underbar vecka på arbetet väntar dig? Jag har en känsla av att de flesta av oss upplever att vi spenderar alldeles för mycket tid på arbetet och snarare hojtar ”Äntligen fredag!” när vi vet att vi bara har några små timmar kvar till helgen och ledigheten. Nu är det i alla fall måndag och jag vill prata om arbetsfrid. Jag hörde en historia om en rysk astronaut en gång, som jag ofta brukar tänka på.

Astronauten befann sig i en bana runt jorden och skulle vara ensam under fyra månaders tid i sitt skepp. Redan första dagen hörde han ett skramlande ljud någonstans djupt inifrån skeppets motorer. Ljudet var så irriterande att han sökte läge och väl för att försöka lista ut varifrån ljudet kom. När han under andra dagen ännu inte hade hittat källan till ljudet började han skruva och öppna upp så mycket han kunde för att leta sig djupare in. När fem dagar hade gått av hans letande och han fortfarande inte hade hittat varifrån ljudet kom, kände han sig förtvivlad. Och ju mer han hade tänkt på ljudet och lyssnat efter det desto högre och mer irriterande tycktes det ha blivit. Skulle han befinna sig instängd i ett trångt rymdskepp med detta skramlande ljud, så fanns risken att han tillslut skulle bli galen.

Astronauten satte sig ned och grät. För han förstod att han var fast med ljudet. Då slog det honom plötsligt. Eftersom han inte kunde göra sig av med ljudet, var han inte tvungen att stå ut med det – då skulle han bli galen. Nej, han var tvungen att förälska sig i ljudet.

Astronauten torkade sina tårar, lutade sig tillbaka och använde hela sin fantasi till att tänka sig att ljudet var ett vackert musikstycke. På sin hjärnas biograf spelade han upp stråkar, cymbaler och harpor som ackompanjerade skramlet. Mjuka toner som slingrade sig runt skramlets vassa kanter och gav det skönhet och liv. Det gick inte på en gång, men ju mer han tänkte vackra tankar om det monotona ljudet desto finare blev det i hans öron. Snart kände han förälskelsen och så småningom kom han att älska ljudets närvaro. Det blev hans vän, hans trygghet, hans älskarinna.

Jag tycker det känns bra att tänka på den ryske astronauten. Ibland är vi tvingade att stanna kvar i en situation som vi inte riktigt kan råda över. Kanske vi kan försöka tänka som vår kloka vän – om vi strävar efter att stå ut blir vi galna – men om vi strävar efter att hitta det som är bra, det som är roliga med det kan vi hitta glädje och lust igen.

1. Pröva att göra något nytt eller en gammal arbetsuppgift på ett nytt sätt.
2. Gör bara en sak i taget. Stäng ned alla andra program på datorn eller stäng din dörr till kontoret.
3. Innan du börjar en arbetsuppgift tänk ut tre saker som gör dig tacksam med just det arbetsuppgiften ”Jag är tacksam att den går så fort att göra, att den är tillsammans med min trevliga kollega och att just jag för göra den eftersom jag är snabb och bra på just det här.”
4. Sprid glädje omkring dig genom att ge alla dina kollegor ett vänligt ord eller en uppriktig komplimang.
5. Gör ingenting i två minuter då och då under dagen. Klicka bara på länken, luta dig tillbaka, lyssna och blunda.  

Arbetsfrid ger arbetsglädje. Stå inte ut – bli förälskad i ditt arbete.

by

by